"Det är tid att ära Jesus". Benedictus XVI:s utomhusmässa i Turin
(04.05.10) Den norditalienska staden Turin tog med jubel emot påven Benedictus XVI
på söndagen då han anlände för sin endagsvisit som hade som främsta mål besöket vid
svepduken som visas för allmänheten under några veckor denna vår, fram till den 23
maj. Hundratusentals pilgrimer har begett sig till Turin under dessa veckor för att
under några få minuter begrunda kroppen på svepduken, med de många tecken som påminner
om Kristi passionshistoria – såren, blodet, törnekronan, piskrappen.
Allt som
allt har 2 miljoner pilgrimer anmält sig, för att se ansiktet på honom som Pilatus
presenterade ”Ecce Homo” – mannen som korsfästes för våra synder. ”Vi söker Gud, och
vi kan lära känna honom genom Kristi ansikte”, sa påven nyligen. "Det är därför vi
dras till denna bild", skrev fader Lombardi i sin ledare ’Octava Dies’ på lördagen,
och fortsatte: ”Vi vet att vi måste se bortom bilden, men vi är ödmjukt tacksamma
över den hjälp som våra jordiska ögon får, när de kan kontemplera Jesu ansikte, som
är den förbehållslösa kärleken, ända till döden på korset.”
Älska Jesus, utan
begränsning, för att sätta stopp på ondskan. – så kan man sammanfatta påvens budskap
under besöket. Det är tid att ära Jesus. 50 000 troende deltog under utomhusmässan
som påven firade på torget San Carlo i Turin. De som inte fick plats på torget kunde
följa mässan på stora skärmar på de närliggande gatorna och torgen. I sin predikan
uppmanade påven de troende att älska som Jesus, utan begränsning, för att sätta stopp
för ondskan och ge hopp till dem som lider.
Sedan tidig morgon fylldes
gatorna av personer, som ville få en glimt av påven under processionen genom centrums
gator, och förhoppningsvis skaka hans hand och lyssna till hans ord. Det pastorala
besöket omfattade 5 etapper, utomhusmässan med Regina Caeli bön, lunch med ärkestiftet
Piemontes biskopar, mötet med stadens ungdomar, meditation inför svepduken och mötet
med de sjuka som lever hemmet för de sjuka som Turinhelgonet Josef Cottolengo grundade.
Hemmet bär namnet ”Guds Heliga Försyn”.
Påven blev varmt välkomnad
av stadens ärkebiskop, kardinal Poletto, och stadens borgmästare Chiamparino, och
under sin predikan talade påven ur hjärtat till hela stadens befolkning och berörde
aktuella sociala problem, sysselsättning, integration. Han uppmanade till kristen
vittnesbörd, bön och förtröstan på Kristi frälsande kärlek. Den väsentliga punkten
i påvens predikan på torget San Carlo var att ”det är tid att ära Jesus”.
Jesus
älskade Fadern, och gjorde hans vilja till slutet - han älskade mänskligheten genom
att ge sitt liv för oss. Så redan i sitt lidande förhärligas han och Gud förhärligas
i honom. Men passionen som ett uttryck för hans verkliga och djupa kärlek är bara
en början. Det är därför som Jesus säger att hans härlighet är även framtida.
"Jesus
gav sig själv som en förebild och en källa till kärlek”, sade påven. ”Det rör sig
om gränslös, universell kärlek, som kan förvandla alla negativa omständigheter och
hinder till möjligheter att växa i kärlek.
”Om vi är förenade med
Kristus, kan vi verkligen älska på det här sättet”, fortsatte påven. ”Att älska andra
sin nästa som Jesus älskade oss är endast möjlig med den kraft som förmedlas till
oss i vår relation till honom, framför allt i Eukaristin”.
"Ibland,
är det svårt att vara tjänare i Herrens vingård”, sa påven och riktade sina ord till
präster, diakoner och religiösa, och han uppmanade dem till att be, för i bönen finner
man kraften att förmedla det kristna budskapet. Sedan riktade han sina tankar till
befolkningen i Turin och utmaningarna i svepdukens stad:
Jag tänker i synnerhet
på dem som lever sina liv under osäkra villkor på grund av brist på arbete, osäkerhet
inför framtiden, pga fysiska och moraliska lidanden, familjerna, ungdomarna, de äldre
människorna som ofta är ensamma, de marginaliserade, invandrarna.
Ja, i livet
måste man bemöta många problem, många svårigheter, men det är just den säkerheten
som föds ur tron, ur vetskapen om att vi inte är ensamma, att Gud älskar alla utan
åtskillnad och är oss nära, var och en, med sin kärlek, som gör det möjligt för oss
att tackla, att leva och övervinna vardagsproblemens utmattning.”
Påven
uppmanade till kristen vittnesbörd i alla olika områden: i arbetslivet, i kulturen,
i skolan och i familjen - "att leva den kristna dimensionen av kärleken i enkla dagliga
aktiviteter, för att överbrygga motsättningar och missförstånd", och att ”odla tron
som gör – som han sa – gemenskapen ännu starkare.”
”Den kristna tanken
om människan är aldrig emot friheten”, sa påven, ”utan främjar den större fullkomligheten
som endast finner sin fullbordan i "kärlekens civilisation".
”Förlora aldrig
hoppet, hoppet som kommer från Kristus. Han som korsfästes, han som har delat vår
smärta, vilket svepduken påminner oss om, är han som är uppstånden och han vill att
vi samlas i hans kärlek. I Kristi påsk får vi en glimt av att även för oss kommer
alla tårar att torkas och det inte kommer att var någon död, ingen mer sorg, klagan
eller smärta.”