Ärkebiskop Wilton Gregory av Atlanta diskuterar den dåvarande kardinal Ratzingers roll i att bemöta övergreppskrisen i USA

(14.04.10) Efter framväxten av omfattande material som pekade på sexuella övergrepp inom Kyrkan i USA under början av 2000-talet införde den amerikanska katolska biskopskonferensen stränga riktlinjer. De införde regler för hanteringen av övergreppsmännen samt särskilda försiktighetsåtgärder för att skydda barn och utbilda de troende om att anmäla missbruk och skapa säkra miljöer. Biskoparna såg även till att ”The John Jay College of Criminal Justice” utredde de bakomliggande orsakerna till krisen.



Den dåvarande ordföranden i den amerikanska katolska biskopskonferensen, USCCB, ärkebiskop Wilton Gregory av Atlanta talade nyligen med Vatikanradion om den dåvarande kardinal Joseph Ratzingers betydelse för biskoparna i deras kamp för att säkerställa rättvisa för offren och reparera den klerikala kulturen.



Ärkebiskop Gregory sade att ”vi var övertygade om att det enda sättet som vi kunde återupprätta förtroendet och tilliten inför prästerskapet var att försäkra våra troende att ingen som hade en trovärdig anklagelse skulle tillåtas att fungera som en präst, detta oavsett när denna anklagelse hade ägt rum”. ”Vi drevs verkligen av en önskan att skydda barnen.”



På frågan om hans relationer med den romerska kurian sade ärkebiskop Gregory att han först var mycket tacksam för det mottagande han fick som president. ”Tjänstemännen i Kurian ställde svåra frågor, som de borde göra, för att uppfylla sitt ansvar inför Kyrkans liv”, sade ärkebiskopen, ”men jag måste säga att den person, om jag måste välja en, som tycktes förstå frågans svårighetsgrad, som var mest positiv till den riktning som vi tog, och uppmuntrade oss i att slutföra det arbete som vi hade börjat, var kardinal Ratzinger”.



”Under mina tre år som ordförande i biskopskonferensen”, fortsatte Ärkebiskop Gregory, ”gjorde jag tretton olika resor till Rom, och jag hade nästan alltid ett privat möte med kardinal Ratzinger”. ”Han var utan tvekan den mest positiva rösten runt bordet, och han tycktes alltid ha den största förståelsen för allvaret och betydelsen av att reagera och svara med en stark handling.”

De amerikanska biskoparna utarbetade deras stadga för skyddandet av barn och ungdomar, ”och kardinal Ratzinger var utan tvekan mycket positiv till vårt arbete”, tillade ärkebiskopen. ”Naturligtvis behövdes dess innehåll ses över inte bara av kardinal Ratzinger, utan även av andra i Kurian, och så fanns det olika diskussionspunkter - men i det långa loppet”, underströk Ärkebiskop Gregory, ”var hans röst av oerhörd vikt för att övertyga sina kollegor i Kurian”. ”Han gav oss den typ av stöd och uppmuntran som gjorde det möjligt för oss att fortsätta.”