Benedictus XVI besöker Roms synagoga

(15.01.10) På söndag besöker Benedictus XVI Roms synagoga. Detta besök är ett tecken på den katolska kyrkans och den jusika världens önskan att föra dialog med varandra – en dialog i strävan efter att förstå varandra mer och mer. Men som kardinal Walter Kasper, som är president katolska kyrkans kommission för de religiösa relationerna med judendomen, säger: ”det är inte ett historiskt besök – nyckelordet i detta besök är kontinuitet”. Det historiska besöket gjorde Johannes Paulus II för 24 år sedan den 13 april 1986, då han var den första påven någonsin som officiellt besökte en synagoga.



Detta är inte heller påven Benedictus XVI:s första besök i en synagoga. Hans pontifikat präglas bland annat av strävan att föra dialog med den judiska världen. Påven har redan besökt synagogan i Köln i början av sitt pontifikat och den i New York under sitt besök där 2008. Hoppet om att detta besök ska innebära ytterligare ett steg i samförståndets och vänskapens vandring mellan judar och katoliker, uttryckte påven när han skrev sitt telegram till Roms rabbin Riccardo Di Segni, som tack på julönskningarna nyligen.



Kardinal Kasper säger så här under en presskonferens inför besöket: ”Jag hoppas att detta besök kommer att förbättra relationerna mellan judar och katoliker i Italien, eftersom det finns känsliga problem. Jag hoppas att påvens besök i synagogan i Rom är ett tecken på att dialogen fortskrider. Under besöket kommer man inte tala så mycket om skillnaderna - eftersom alla vet vilka som är de grundläggande skillnaderna mellan judendomen och kristendomen, och att det verkligen finns problem - men avsikten med besöket är att tala om vad vi har gemensamt, och det är mycket!"

"Gemensamt har vi tron på en Gud, och detta - i en sekulariserad värld - är en viktig sak: att vittna om Gud, att helga Guds namn, som det står i de tio budorden, och observera vilodagen, dvs en tid som är reserverad för Gud ... Det finns saker som nu inte är vanligt i våra mer eller mindre sekulariserade samhällen, och vi kan gemensamt vittna om andra bud: beskyddet av livet, familjen, social rättvisa, fred ... Detta är den nya inriktningen på våra relationer. Under de första tio åren talade man om det förgångna: vi har talat mycket, även om Förintelsen. Nu har vi gått vidare till de aktuella problemen i det moderna samhället, och tänker på vad vi kan göra tillsammans på denna gemensamma grund. Jag tror att det redan nu finns ett enormt samarbete."

Den judiska kommuniteten i Rom är den äldsta i västerlandet, och har sina rötter i Rom tidigare än 70 e.Kr . dvs den är närmare 2000 år gammal. Judarna i Rom såg romarriket byggas och falla, de såg de kristna komma, förföljas och sedan erkännas. De har alltid haft sitt centrum på Tiberns strand där synagogan ligger. Med tanke på det är påvens besök i synagogan inte endast av betydelse för den universella katolska kyrkans dialog med judarna i världen, utan även av lokalt värde.


Den judiska kommuniteten i Rom har därför vid detta tillfälle organiserat en utställning som hur det gick till på medeltiden då en ny påve valdes i Rom och hur judarna deltog i högtiden. Det var sed att påven red i en högtidlig procession från Vatikanen till sitt romerska biskopssäte som är Lateranbasilikan. Alla var stolta att ta del i förberedelserna; adel, föreningar och brödraskap - och att smycka vägen vid denna procession. Detta gällde även den judiska kommuniteten som i Rom under medeltiden kallades Universitas Hebraeorum. Vidare under 16- och 1700-talen utvecklades denna tradition och judarna fick då ansvar över ett särskilt parti av vägen mellan Titusbågen och Colosseum. Det smyckades med bonader, dyra tyger och målningar med symboliska bilder och motton på hebreiska och latin, för att hylla påven.



Man trodde att dessa bilder, målade på papper, skulle ha gått förlorade men nu har man funnit 14 i stadens judiska arkiv, som gjordes till påvarna Clemens XII:s (1730), Clemens XIII:s (1758), Clemens XIV (1769) och Pius VI (1775) invigningsprocessioner. På bilderna ser man personer som hyllar påven med ord som ”ur mitt hjärta springer min glädje” och liknande. På en annan bild ser man hur sjuka stiger ur sina sängar på ett sjukhus för att de tillfrisknat. Alla bär de citat ur det Gamla Testamentet: Moseböckerna, Profeterna och Psaltaren – på hebreiska och latin. Denna utställning kommer att invigas av påven och Roms rabbin Riccardo Di Segni under påvens besök.



I den judiska delegationen ser vi rabbiner från Haifa, Kiryat Ono, Savyon, Florens, liksom Israels huvudrabbin Oded Wiener. Även den amerikanska judiska kommiten finns representerad, och Daniel Sperber, som är rektor på Bar-Ilan universitetet i Israel, och som deltog för en tid sedan i det idesamtal som Sveriges ambassadör vid den Heliga Stolen Ulla Gudmundsson hade organiserat om ”Europas andliga rötter”.


I den katolska delegationen ser vi bland andra Jerusalems patriark Fouad Twal, och Fader Pierbattista Pizzaballa som är högste ansvarig över franciskanernas beskydd i det Heliga Landet, Akkas ärkebiskop Elias Chacour och den Heliga Stolens nuntie i Israel, Msgr. Antonio Franco, kardinal Jorge Meija och salesianen Fader Norbert Hofmann SDB som är sekreterare i kommissionen för de religiösa relationerna med judendomen.