Bengt Samuelsson tog emot priset "Science for Peace" i Vatikanen

(26.11.09) I den vackra Påvliga Vetenskapsakademin i Vatikanen tog på onsdagen, 6 vetenskapsmän emot ett särskilt pris som förenar fred och vetenskap. Det är World Federation of Scientists som har valt ut forskare som utmärkt sig i att de främjar vetenskap i fredens tjänst. Bland de vetenskapsmän som tog emot detta pris - "Premio Ettore Majorana - Erice - Science for Peace" – var bland andra en svensk framstående vetenskapsman, professor Bengt Ingmar Samuelsson, professor emeritus i medicinsk kemi, och nobelpristagare i medicin år 1984.



Hör honom i Vatikanradions intervju:



Ceremonin öppnades av Msgr. Marcelo Sánchez Sorondo, kansler vid den Påvliga Vetenskapsakademin. Under mötet underströks relationen mellan vetenskap och tro, och till Vatikanradion sa ordförande i World Federation of Scientists, prof. Antonino Zichichi att dagens kultur är i behov av vetenskap, eftersom vetenskapen är utvecklingens motor. ”För att förstå vad eld betyder behövdes den galileiska vetenskapen. När du väl förstått de grundläggande naturlagarna, är tillämpningarna oändliga. Vetenskap och tro är inte fiender, eftersom vetenskapen föds med Galilei som i stenar ville leta efter spår av Skaparen”, sa han.



Vetenskapens, fredens och mänsklighetens värsta fiender är idag onda ideologierna som uppmanar till hat, arrogans och producerar de 63 planetariska nödsituationerna. Den allvarligaste av dem är den kulturella. Terrorismen är en produkt av den akuta kulturella förintelsen som vi är på väg mot, sa han vidare i hoppet om att allmänheten inser vikten av vetenskap. ”Om folk inte kan urskilja vetenskap leder det till att ”allt och inget är vetenskap”, sa han och citerade Enrico Fermi som sa att det är en ”kulturell Hiroshima” att tala om vetenskap utan att ha vetenskap, och på det viset lägga en skuld på vetenskapen som den inte har.



”Det är inte en slump att Benedictus XVI så starkt uppmärksammar förnuftets roll”, sa prof. Zichichi, eftersom människan är den enda varelse som innehar förnuft. Om vi inte hade förnuft skulle vi inte ha språk, logik, vetenskap. Språkets stora erövring är det permanenta kollektiva minnet. De vetenskapsmän som valts ut, driver en forskning i denna anda – i strävan efter en forskning utan hemligheter och gränser.

Övriga pristagare var Aron Herbert Hauptman, som inledde en ny era för studier av molekylära struktur; David Hunter Hubel, för hans bidrag till förståelsen av sensoriska mekanismer; Bengt Ingemar Samuelsson, för studier i kemi och biologi. De övriga tre forskarna som fick ta emot priset var Hongli Sun, kinesiska initiativtagare till ett nätverk för forskning om ekosystemen, Ada Yonath, för sin forskning om proteinsyntes och Robert Huber, för hans studier av proteiners funktion.


Den Påvliga Vetenskapsakademin har sina rötter i Lincei Akademin som grundades i Rom 1603, som den första enbart vetenskapliga akademin i världen, och blev vida känd. Den överlevde dock inte sin grundare Federico Cesi. 1847 återinvigde påven Pius IX akademin, och Pius XI gav den sitt nuvarande namn efter renoveringen 1936. Sedan dess har akademin vuxit internationellt, och fortsätter sitt arbete att främja olika vetenskaper med betoning på den ökande betydelsen av tvärvetenskapligt samarbete.

Idag sträcker sig akademiens verksamhet från det traditionella intresset för ren forskning till främjandet av det etiska och miljörelaterade ansvaret i forskarvärlden. I den lång listan på akademins vetenskapliga omfattning finner vi astronomi, kemi, miljöforskning, botanik, agronomi, zoologi, genetik, molekylärbiologi, biokemi, kirurgi, matematik, filosofi, fysik, kunskapsteori mm.