"Den sanna utveckingen är den som omfattar alla människor och hela människan". Påven
talar vid migrationskonferensen i Vatikanen
(10.11.09) Igår talade Benedictus XVI till deltagarna vid den sjätte världskongressen
om själavård åt migranter och flyktingar med temat ”Ett pastoralt svar till migrationsfenomenet
i globaliseringens era”, som äger rum i Vatikanen mellan den 9-12 november, och han
uppmanade i sitt tal till att inte se invandrare som ett ”problem” utan en "resurs"
för landet som tar emot dem, och en "god möjlighet" till utveckling, med de kristna
i främsta ledet för att vittna om gästfrihet och solidaritet.
Påvens uttalanden
i flyktingfrågor är ofta utmanande för stater och regeringar, som tenderar att öka
rättsliga hinder för att begränsa eller motverka migration. ”Varför inte stället betrakta
det aktuella globala migrationsfenomenet som en god möjlighet till förståelse mellan
folken, som fredsbyggande och som utvecklande i varje nations intresse? Påven uppmanar
till en reflektera som går motströms. Med globaliseringen som förenar staterna i ett
nätverk, och med finanskrisen som vidgar "den ekonomiska klyftan" mellan rika och
fattiga länder - hur ska man bemöta invandring? Jo genom att utgå från en annan vision
med fokus på solidaritet och på de värden som har sitt ursprung i den, föreslår påven.
"Migration uppmanar till att belysa den mänskliga familjens enhet - värdet
i att välkomna, gästfrihet och kärlek till sin nästa. Detta bör omsättas i dagliga
gester som i att dela, att visa omsorg om andra, i synnerhet gentemot de behövande
(...) Därför uppmanar kyrkan de troende att öppna sina hjärtan för invandrare och
deras familjer, i vetskapen att de inte bara är ett "problem", utan att de är en "resurs"
som, om den värdesätts på rätt sätt, leder till mänsklighetens vandring och autentiska
utveckling.”
Det nuvarande scenariot domineras istället av alltför många dramatiska
migrationshistorier. Kvinnor, män, ungdomar och barn som drivs av en dröm om ett liv
som inte endast handlar om att överleva. Påven sa:
"Den globala ekonomiska
krisen, med arbetslöshetens enorma ökning, minskar möjligheterna till arbete och ökar
antalet personer som inte ens kan hitta ett tillfälligt jobb. Många ser sig därför
tvungna att överge sitt land och sina ursprungliga samhällen; de är beredda att arbeta
under förhållanden som inte alls överensstämmer med människans värdighet, och under
integrationssvårigheter i värdlandets samhälle på grund av skillnader i språk, kultur
och sociala normer”. Migration är och förblir komplex, erkänner Benedictus XVI.
Men, understryker han, den "äkta utvecklingen präglas av solidaritet”. Hoppet på att
möta solidaritet är dock ofta bedraget:
"Idag lämnar många invandrare sitt
land för att undkomma oacceptabla mänskliga livsvillkor, utan att någon annanstans
möta det mottagande som de hoppades på. Hur kan man, inför sådana komplicerade situationer,
inte stanna upp och tänka på konsekvenserna av ett samhälle som huvudsakligen bygger
på materiell utveckling? I encyklikan ”Caritas i Veritate” påpekar jag att den äkta
utvecklingen är endast den fulla utvecklingen, den som omfattar alla människor och
hela människan(...) Följden är att man måste besvara de stora sociala förändringarna
som sker, med insikten om att vi aldrig kan uppnå verklig utveckling om vi inte uppmuntrar
till dialog mellan folken, dialog mellan kulturer och respekt för de legitima olikheterna.
"