Benedictus XVI satte på onsdagens audiens upp den vördnadsvärde Petrus av Cluny som exempel även för vår tids människa

(14.10.09) Petersplatsen var i dag fylld av förväntansfyllda människor, alla sittplatser var redan upptagna och utanför det inhägnade området trängdes många andra som även ville få en skymt av Påven. Solen sken över de församlade och Påven åkte leende fram mellan skarorna med sin vita, öppna bil. Hans tal i dag handlade om Petrus den vördnadsvärde, abbot av Cluny.

Påven talade bl.a. om Petrus fredliga sinne och sa: Mot dom som hatar freden måste vi alltid visa oss fredliga. Han var en sträng asket mot sig själv men visade sig alltid förstående med andra. Han sade även att man erhåller mer hos människan om man är tolerant än om man irriterar henne med anklagelser. Han öppnade även dialogen med judar och muslimer och han lät översätta Koranen för att bättre förstå muslimerna. Den livsstil som Petrus lade fram för ordensfolket gäller även för oss, sa Påven. Petrus betonade speciellt ödmjukhet, idoghet, förmågan att förlåta och ett fredligt sinnelag

Men vi ska höra om honom i hans ord till de engelsktalande deltagarna:

Vår katekes idag tar upp en framstående kyrkans man från det tidiga 11-hundratalet, Petrus den vördnadsvärde, som var abbot av Cluny. Trots sitt tunga ansvar med många resor i kyrkans tjänst bibehöll Petrus sitt kontemplativa sinne, ett djupt inre lugn, en sträng asketism och en kapacitet att skapa varm vänskap. Hans förmåga att kombinera Guds kärlek med uppriktig kärlek till nästan gav uttryck för ett livfyllt sinne i kyrkan. Han tvingade alla lemmarna i Kristi kropp att ta del i prövningar och svårigheter i den universella kyrkan, och han intresserade sig för dom som stod utanför kyrkan., speciellt judar och muslimer, på sätt som var anmärkningsvärda på den tiden.

Bönen, som stod i centrum för Petrus teologi och andlighet, närdes av klosterliturgin och meditationen om Kristi livs mysterier. I Cluny införde han förklaringsfesten och författade bönerna till den, som var koncentrerade på kontemplationen av Kristi ärorika anlete. Genom sin förmåga att kombinera bön och kontemplation med kärleken till nästan och hängivenheten för samhällets förnyelse, reflekterade Petrus den vördnadsvärde över Benedictinernas ideal och blev till ett exempel för dagens kristna i deras ansträngningar att leva heliga och rättfärdiga liv i vårt samhälle, så ofta drabbat av stress.

Alla de engelsktalande grupperna fick nu sin egen hälsning och dit hörde idag även en grupp norrmän. Till dem alla sa Påven: Må er tid i Rom bli en tid av rik, andlig förnyelse. Över er alla nedkallar jag Guds välsignelse i glädje och frid.