Israel- Palestina konflikten i Benedictus XVI:s samtal med president Mahmoud Abbas

(08.10.09) Idag klockan kvart över 12, tog påven Benedictus XVI emot Mahmoud Abbas, som är den palestinska myndighetens president, liksom även president i den palestinska frigörelseorganisationen PLO, och Fatah´s ledare.

I ett pressuttalande från Vatikanen läser vi att ”efter att ha talat om den Helige Faderns resa till det Heliga Landet i maj i år, fortsatte den hjärtliga dialogen om situationen i Mellanöstern och då speciellt om behovet av att finna en god och långvarig lösning på Israel-Palestina konflikten, i vilken i vilken allas rättigheter erkänns och respekteras. Vikten av samarbete mellan båda parterna underströks, liksom behovet av Världssamfundets stöd.

Vid slutet av samtalet nämndes situationen för katolikerna i Palestina liksom i hela Mellanöstern, deras bidrag till det sociala livet och den fredliga samlevnaden mellan befolkningarna. Efter den privata audiensen med påven talade Mahmoud Abbas med Vatikanens statssekreterare, kardinal Tarcisio Bertone och utrikesminister Msgr. Dominique Mamberti.

År 1948 proklamerade sig Israel som en självständig stat, och som följd nder kriget åren 1948–1949 flydde eller fördrevs 750 000 palestinier från områden som skulle ingå i Israel. Fler flyktingar tillkom senare, bland annat från Västbanken i samband med sexdagarskriget 1967. De palestinska flyktingarna och deras ättlingar uppskattas i dag till över fyra miljoner.


Israel vägrar erkänna att flyktingarna har rätt att återvända, medan palestinierna vägrar ge upp kraven på denna rätt. Det är palestinierna i exil som stått i ledningen för den nationella kampen, och för dem är rätten till återflyttning en mycket viktig symbolfråga. När påven i maj besökte Betlehem som ligger på de palestinska områdena ,tog han emot en nyckel som en symbolisk gåva. Många av de palestinska flyktingarna bär fortfarande nyckeln till de hem de var tvungna att fly ifrån runt halsen, i hoppet om att återvända hem, och för att markera denna rätt.


Mahmoud Abbas, eller Abu Mazen, föddes den 26 mars 1935 i Safed, ett område som numera är israeliskt. Abbas och hans familj gick i landsflykt till Syrien i samband med 1948 års arab-israeliska kriget. Han studerade i Syrien och involverade sig då i den palestinska motståndsrörelsen, som har präglat hans liv. Abbas flyttade till Qatar i mitten av 1950-talet och där var han med och grundade Fatah 1957.


För palestinier som vill ha en stat vid sidan av Israel återstår hur som helst inte mycket land att förhandla om, sedan judiska bosättningar ätit upp allt mer av Västbanken och israeliska avspärrningar splittrat kvarvarande landområden. Till det kommer hindren för att färdas mellan Västbanken och Gaza, de två områden som skulle ha utgjort den palestinska staten. Mellan Västbanken och Gaza ligger Israel, som försvårat eller hindrat passage sedan början av 1990-talet. När påven besökte Betlehem i maj var det flera hundra kristna i Gaza som bad att få delta vid hans mässa i Betlehem, men de nekades möjlighet att lämna Gaza.

Frågan är om dessa små och splittrade områden duger som underlag för en självständig palestinsk stat. Om israeler och palestinier lyckas ta upp nya förhandlingar om en tvåstatslösning står en rad problem att lösa. De viktigaste handlar om Jerusalem, de palestinska flyktingarna, gränserna och bosättningarna.

Av fyra miljoner invånare i de palestinska områdena är 60 000 kristna, mindre än 2 procent av befolkningen. Betlehem hade tidigare kristen majoritet; i dag är de kristna cirka 30 procent av invånarna. Mellanöstern har upp till 15 miljoner kristna bland sina 300 miljoner invånare. Antalet minskar hastigt på grund av utvandring. Egypten har det största antalet kristna i regionen. Upp till tio miljoner av landets 75 miljoner invånare är kopter, egyptiska kristna. Libanon var för ett halvsekel sedan det enda landet i Mellanöstern med kristen majoritet. I dag beräknas de kristna vara knappt 40 procent av befolkningen. I Israel lever drygt 150 000 kristna som utgör 2,1 procent av befolkningen. Mer än 80 procent av de kristna är araber.

Påven har träffat Abbas vid tre tidigare tillfällen. Förutom senast i Betlehem i maj i år, möttes de år december 2003 och juli 2007. Den Heliga Stolen har en diplomatisk relation med de palestinska myndigheterna sedan februari 2000, och de berör kyrkans rätt till ägor och religionsfrihet, liksom jämlikhet för medborgarna oberoende religion. De juridiska rättigheterna över sanktuarier är ett viktigt inslag, och särskilt i uttrycket status quo, där kristna garanteras rätt att besöka och använda de religiösa platserna. I Betlehem på det palestinska området ligger Födelsekyrkan som är det största kristna sanktuariet på palestinsk mark.

I sitt tal till flyktingarna i lägret Aida utanför Betlehem i maj sa påven: "Ni lever i en prekär och svår situation, med begränsade möjligheter till arbete. Det är förståeligt att ni ofta känner sig frustrerade. Er legitima strävan efter ett permanent hem och för en självständig palestinsk stat, förblir ofullbordad. Ni känner er instängda, liksom många i den här regionen och världen i en våldsspiral, av angrepp och motattacker, kontinuerlig hämnd och förstörelse. Hela världen vill se slutet på denna spiral, på denna oändliga fientlighet”.

”Medan vi samlas här i eftermiddag, är vi starkt medvetenheten om att kontakten mellan israeler och palestinier nått sin spets – muren”.

"I en värld där gränserna öppnas alltmer – genom handel, resor och kulturutbyte – är det tragiskt att se att murar fortfarande är lyfta. Som vi längtar att se frukten av den svåra uppgiften att bygga fred! Som vi ber om att fientligheterna som har orsakat denna mur får ett slut!"

”På båda sidor om muren krävs stort mod för att övervinna rädsla och misstro, om ni vill motverka behovet av att hämnas förlust och skador. Detta krävs för att hitta försoningen efter år av väpnad konflikt. Historien lär oss att freden kommer först när de stridande parterna är villiga att gå längre än beskyllningarna, och är beredda att arbeta tillsammans för gemensamma ändamål, ta de andras intressen och problem på allvar, och försöka bygga en atmosfär av förtroende . Viljan att ta kraftfulla och kreativa initiativ för försoning måste finnas, annars kommer resultatet alltid att vara stiltje i förhandlingarna. "

"Ingen förväntar sig att de palestinska och israeliska folken ska nå detta mål ensamma. Det internationella samfundets stöd är viktigt. Förnyelse är därför min uppmaning till alla inblandade parter."

Och påven avslutade med att återigen citera Franciskus av Assisi:
"Där hat råder, att jag för kärlek dit/ där kränkning råder, förlåtelse ... där mörkret råder, ljus/ där sorgen råder, glädje"; och han uppmanade alla att följa den Helige Franciskus och andra fredsbyggares exempel. Freden måste börja i den egna miljön, i sin egen familj, i sitt eget hjärta. "