Benedictus XVI landade i misstro och lämnade som en herde i det tjeckiska folkets
hjärtan.
(29.09.09) Resan till Tjeckien är över och gör vi en snabb överblick ser vi att det
var en lyckad resa. En lyckad resa vars intryck förhoppningsvis lämnar långvariga
spår efter sig hos det tjeckiska folket. Påvens djupa ord och ödmjuka sätt har gått
igenom de rätt tjocka lager av misstro och fördomar som präglade informationen inför
hans besök. Misstro, för att detta sekulariserade folk som nästa stolt förkunnar att
endast är 5 % praktiserande katoliker, till en början var ointresserade av påvens
besök. Fördomar för att 40 år av kommunistisk regim har lyckats sudda ut i stort sett
all religiös information.
Från att ha blivit presenterad som en sträng och
känslokall teolog i lokal media dagarna före resan vände denna syn på påven redan
på lördagsmorgonen då han med värme och enkelhet hälsade på familjer och barn i Prag,
och vidare etapp efter etapp, ändrades beskrivningen i media och påven blev den herde
han är, och han vann det tjeckiska folkets hjärtan. Han berörde stora ämnen som tro
och förnuft, Sanningen som gör oss fria, och hoppet som man upplever som en röd tråd
genom hela resan.
20 % av befolkningen säger sig vara ateister, och ett par
demonstrationer mot påven var planerade. I Brno hade en grupp demonstranter planerat
att dela ut kondomer efter mässan men de stoppades av ordningsvakterna. På måndagen
var en demonstration mot påven planerad på San Vaclavs torg i Prag – det stora demonstrationstorget
– men i slutändan var de endast ett 30 demonstranter.
Innan påven gick på
planet höll han ett avskedstal på flygplatsen där han tackade dem som möjliggjort
resan. Han uttryckte sin glädje över att ha besökt den platser där stora helgon och
martyrer verkat genom århundradena. ”Kyrkan i det här landet är verkligen välsignad
med en här av missionärer och martyrer”, sa påven, och nämnde många av de bland andra
Sant Agnes av Böhmen som blev helgonförklarad för 20 år sedan, och som kämpade för
att befria landet från det ateistiska förtrycket.
Bland alla möten nämnde
han sin särskilda glädje över mötet med ungdomarna, som han önskade uppmuntra att
bygga upp landet på de bästa traditionerna från gångna tider, och då främst det kristna
arvet. Påven avslutade sitt tal med att citera den inhemske författaren Franz Kafka
som sa ”Den som bevarar förmågan att se skönheten, blir aldrig gammal”. ”Om våra ögon
förblir öppna för Guds skapelses skönhet, och vårt medvetande öppet för hans sannings
skönhet, då kan vi verkligen hoppas att förbli unga och bygga upp något som återspeglar
den gudomliga skönheten, och inspirera kommande generationer att göra likaså”.
Må
Gud välsigna Tjeckien och må Jesusbarnet av Prag inspirera och vägleda landets familjer,
avslutade påven sin 13:onde internationella apostoliska resa.