"Kyrkan är inte vår kyrka utan Guds kyrka". Benedictus XVI Angelusbön. På lördagen vigde påven 5 fem biskopar i Peterskyrkan.

(14.09.09) Idag firar vi det Heliga Korsets Upphöjelse. Sedan 300-talet firar man denna högtid i både i öst och väst. Den 14:e september 335 e Kr invigdes det magnifika sanktuariet som kejsar Konstantin den Store hade låtit renovera på den plats där Kristi passion utspelade sig. Det var sedan kejsarens Konstantins heliga moder Helena som på 300-talet i Jerusalem tog initiativet till att ta vara på de föremål från Kristi lidande som fortfarande fanns kvar. Dessa fraktade hon hem till Rom där vi, tack vare henne, idag bland annat finner delar av Kristi kors i kyrkan med samma namn Santa Croce in Gerusalemme. Idag ber man bönen ad crucem salutandam, för att hylla korset.

Igår under Angelusbönen nämnde påven denna högtid som följs av Maria Addolorata, Marias smärtor, imorgon. ”Jungfru Maria trodde på Guds ord, sa påven, hon förlorade inte sin tro på Gud när hon såg sin son avvisas, förolämpas och korsfästas. Hon stannade vid Jesu sida, lidande och bedjande till slutet. Och hon såg uppståndelsens strålande gryning. Vi lär av henne att vittna om vår tro med ett liv i ödmjuk tjänst, beredda att personligen betala för att förbli evangeliet trogna, genom välgörenhet och sanning, övertygade om att ingenting går förlorat av vad vi gör.

Utav den 24:e söndagens texter valde påven att lyfta fram två frågor igår, som har sina rötter i gårdagens läsningar. "Vem säger ni att jag är?" (Mark 8:29) och "Återspeglas din tro i dina verk eller inte?" (Jak 2:17).

”Den första frågan finns i dagens evangelium”, sa påven, ”där Jesus frågar sina lärjungar: "Vem säger ni att jag är? (Mark 8:29). Petri svar är entydigt och omedelbart: "Du är Messias”. Petrus och de andra apostlarna, tror, till skillnad från de flesta människor att Jesus inte bara är en bra lärare eller en profet, utan mycket mer. De tror - att Gud är i honom närvarande och agerande”.

Men direkt efter denna trosbekännelse, när Jesus för första gången öppet meddelar att han ska lida och dödas, motsätter sig Petrus detta. Jesus måste du starkt tillrättavisa honom, få honom att förstå att det inte räcker att tro att han är Gud, utan att man måste följa honom, driven av kärlek, på samma väg, korsets väg”(jfr Mark 8:31-33). Jesus kom inte för att undervisa oss om en filosofi, utan för att visa en väg, ja, den enda vägen som leder till livet.

Denna väg är kärleken, fortsatte påven, vilken är ett uttryck för den sann tro. Om man älskar sin nästa med ett rent och generöst hjärta, betyder det att man verkligen känner Gud. Men om man säger sig ha tro, men inte älskar sina bröder, då är man inte en troende. Gud bor inte i honom. Detta skriver aposteln Jakob tydligt i den andra läsningen: "Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död”. (Jak 2:17).

Påven citerade vidare den helige Johannes Chrysostomos, en av de stora kyrkofäderna vars högtid firades just igår. Om Jakobs brev skriver han: "Man kan ha en äkta tro på Fadern och Sonen och på den Helige Anden, men om du inte för en god livsstil, tjänar tron inte till frälsning.”

Idag tog Benedictus XVI emot de fem biskopar som han vigde i lördags förmiddag i Peterskyrkan. Mons. Gabriele Giordano Caccia, Ärkebiskop av Sepino, Apostolisk nuntie i Libano; Mons. Franco Coppola, titulär Ärkebiskop i Vinda, Apostolisk nuntie i Burundi; Mons. Pietro Parolin, titulär Ärkebiskop i Acquapendente, Apostolisk nuntie i Venezuela; Mons. Raffaello Martinelli, biskop i Frascati och Mons. Giorgio Corbellini, titulärbiskop i Abula.

“Arbeta inte för er egen skull”, var påvens starka budskap till dem under biskopsvigningens predikan, ”utan vägled människorna till Gud, med, trohet, försiktighet och godhet”.
”Den som tjänar Gud måste vara trogen, försiktig och god”, sa han i sin uppmaning till biskoparna att inte söka prestige och makt för egen vinning. Att inte finnas för sin egen skull, utan för de andra, å Guds vägnar med Gud som mål, detta är kärnan i Jesu mission, och den sanna essensen i hans prästämbete.
I sin reflektion över biskopens identitet utgick påven från Petri fråga i Korint vars unga kyrka skakades: ”Vad ä en apostel? Och på denna fråga ger Gud oss själv svaret på de tre läggningar som kännetecknar att man tjänar honom väl. Framförallt trohet – i vissheten om att ”kyrkan inte är vår kyrka, men hans kyrka, Guds kyrka”. Efter det försiktighet och godhet.