Vi måste förändra vårt sätt att leva drastiskt. Patriarken Bartolomeus I på Världsdagen
för miljön
(010909) Idag, den 1 september, firas världsdagen för miljön för att uppmärksamma
behovet av att skapelsen beskyddas och förvaltas väl. Som varje år i samband med att
Världsdagens för miljön firas skriver den ekumeniske patriarken av Konstantinopel,
Bartolomeus I, ett budskap. Patriarken, som sedan flera årtionden är skapelsen främsta
förkämpe, uppmanar i början av sitt budskap till rannsakan – vad ångrar vi, vad har
vi underlåtit att göra, eller inte lyckats göra, för att vårda jorden – samtidigt
som han uppmanar till att blicka framåt och be visdomen vägleda oss i det vi står
inför och ska göra.
De senaste tolv månaderna har varit en tid fylld av stor
osäkerhet för hela världen, skriver han. De finansiella systemen som så många människor
har trott ska ge dem de goda sakerna i livet, har istället lett till rädsla, osäkerhet
och fattigdom. Vår globaliserade ekonomi har inneburit att alla - även de allra fattigaste
som står långt från storföretagens marknad - har påverkats.
Bartolomeus I
uppmuntrar dock till att inte frukta den nuvarande krisen utan istället se den som
en möjlighet att ”ta itu med problemen på ett annat sätt, eftersom de metoder som
skapade dessa problem inte bidrar med de bästa lösningarna”. Ingrediensen som fattas
är kärleken. ”Vi måste lägga kärlek i all vår verksamhet”, skriver han. ”Kärleken,
som inspirerar till mod och medkänsla”.
Bartolomeus I fördömer att man kallar
det för mänskliga framsteg att samla rikedomar och tanklöst konsumera jordens resurser.
”Det sätt som den nuvarande krisen har besvarats på visar vilka värderingar det är
som styr de få som formar vårt samhälles öde – de som kan hitta enorma summor pengar
för att stödja det finansiella systemet som har svikit dem, samtidigt som de inte
är inte beredda att tilldela det minsta del av dessa pengar för att främja det ömklig
tillstånd som skapelsen befinner sig i pga just dessa värderingar, inte heller för
att föda den hungrande världen, eller för att garantera de törstiga säkert dricksvatten,
som även dem är just dessa värderingars offer.
I varje hungrande barns ansikte
är en fråga till oss skriven, påminner Bartolomeus I, och vi får inte vända dem ryggen
för att slippa svara. ”Varför har detta hänt?” Beror det på människans oförmåga eller
människans vilja?
Patriarken pekar på att problemet är egoism när han säger
att ”vi har gjort marknaden till kärnan av vårt intresse, av vår verksamhet och slutligen
kärnan av vårt liv, och vi glömmer bort att detta vårt val kommer att påverka de kommande
generationernas liv, och begränsa deras möjligheter att göra val som gynnar människan
och skapelsen. Vår mänskliga ekonomi, som gör oss till konsumenter, har misslyckats.
Den gudomliga ekonomin, som har skapat oss till den älskade Skaparens avbild, uppmanar
oss att älska och ta hand om hela skapelsen.
Den bild vi har av oss själva
återspeglas i hur vi behandlar skapelsen. Om vi anser att vi inte är mer än konsumenter,
söker vi vårt självförverkligande i att konsumera hela jorden. Men om vi tror att
vi är skapade till Guds avbild, agerar vi med omsorg och medkänsla, och strävar efter
att bli vad vi är skapade att vara.
Med dessa kloka ord uppmanar Bartolomeus
oss att be om Guds välsignelse inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december,
”så att de industriellt utvecklade länderna må samarbeta med utvecklingsländerna för
att minska de skadliga utsläppen och föroreningarna, och att det må finnas en vilja
att finna och klokt förvalta de medel som behövs för de nödvändiga åtgärderna, och
slutligen att alla må arbeta tillsammans för att säkerställa att våra barn kan njuta
av den jord som vi lämnar över efter oss.
Det måste finnas rättvisa och kärlek
i alla aspekter av den ekonomiska verksamheten. Vinning, och framför allt snabb vinning,
får inte vara det som driver vårt handlande. Vi måste ändra vårt sätt att tänka
och därmed drastiskt förändra vårt sätt att leva, avslutade patriarken av Konstantinopel,
Bartolomeus I sitt budskap på världsdagen för miljön i år.