Inte vill väl ni också gå er väg? Jesus väntar på vårt personliga svar. Benedictus XVI om att överge tron under Angelusbönen.

(24.08.09) Ännu idag skandaliserar den kristna tron, och det finns dem som försöker anpassa den till tiden och dem som överger tron. Detta var påvens reflektion under söndagens Angelusbön som byggde på dagens evngelietext i vilken Jesus frågar sina lärjungar om även de ville överge honom. (Joh 6,51)

”Denna provocerande fråga riktar sig inte endast till dåtidens åhörare”, sa påven, ”utan når även de troende och mänskligheten i alla epoker. Kristi lära kan upplevas som hård, alltför svår att ta till sig och omsätta i praktiken. Det finns då dem som vägrar och överger Kristus, eller försöker anpassa ”ordet” efter tidens mode och därmed förvanskar dess mening och värde”.

”Inte vill väl ni också gå er väg?” (Joh 6,57) Denna fråga ekar i varje hjärta och väntar på vårt personliga svar, fortsatte påven. ”För Jesus nöjer sig inte med att man tillhör honom ytligt och formellt, för honom räcker det inte med ett till en början entusiastiskt medhåll. Man måste instämma med ”hans tankar och hans vilja”, hela livet. Att följa honom fyller hjärtat med glädje, och vår existens med mening, men det för svårigheter och försakelse, eftersom det innebär att man ofta måste gå motströms.

”Inte vill väl ni också gå er väg?” Påven upprepade Jesu fråga en tredje gång, och sedan aposteln Petrus svar: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och vi förstår att du är Guds helige”. Med detta uppmanade påven de troende att upprepa Petri svar, medvetna om vår mänskliga svaghet, men fulla av förtroende för den Helige Andens kraft.

Om vi öppnar våra hjärtan med tillit till Kristus, om vi låter oss besegras av honom, kan även vi uppleva, det som kyrkoherden av Ars beskriver, att: ”Vår lycka på jorden är att älska Gud, och veta att han älskar oss”.
 Innan Angelusbönen sa påven lite lekfullt om incidenten med handleden att: ”Som ni ser är min arm gipsfri, men den är ännu lite lat. Jag måste fortfarande gå i tålamodets skola.