(09.07.09) ”De religiösa ledarna borde bidra till skapandet av freden i världen
genom att uppmuntra dialogen och främja initiativen framförallt för ungdomarna”.
Så sa Samuel Kobia, generalsekreterare i ”Kyrkornas världsråd” i samband med
den tredje kongressen för världens religiösa ledare i Astana, i Kazakstan, vars
tema var ”De religiösa ledarnas roll i byggandet av en fred som grundas på
toleransen, den ömsesidiga respekten och samarbetet”.
”Ungdomarna befinner
sig idag i en privilegierad ställning för att främja förbindelserna mellan
olika slag av personer - något som vi vuxna däremot inte kunde göra. Vår
roll i byggandet av fredliga samhällen innebär att uppmuntra våra ungdomar
till att förstå människorna av andra religioner och undvika intoleransen och
den ideologiska konflikten”, sa Kobia.
Han vände sig till presidenten i
Kazakstan, som ivrigt hade arbetat för att kongressen skulle äga rum i hans
land, och framhöll hur Kazakstan har en lysande historia såsom korsväg för
många kulturer och religioner. ”Idag finns det stora muslimska och kristna samfund
i Kazakstan, liksom en rik mångfald av andra religiösa samfund, som alla
önskar utöva sin tro i frihet och fred”, sa Kobia.
Ӏven om det
är statens intresse att religionerna lever endräktigt i samhället får den interreligiösa
kooperationen inte bestämmas av staten. De religiösa samfunden skall själva
arbeta för att finna effektiva medel för dialog och kooperation. Naturligtvis
kan staten uppmuntra samarbetet genom att skapa gynnsamma förhållanden för detta
och försäkra möjligheten till den fria kulten och det fria utövandet av religionen”,
sa Kobia.
Kobia erinrade även om när ”Kyrkornas världsråd” år 2007
organiserade en konferens i Amman om freden i Mellanöstern. ”Detta var en
unik händelse”, sa han. ”För första gången samlades Kyrkorna i Jerusalem med
en enda röst och väntade sig solidariteten från världens systerkyrkor. Kyrkornas
Världsråd kunde, tack vare sin trovärdhet bland de olika Kyrkorna samla ett stort
antal religiösa ledare och kyrkliga representanter för att angripa besvärliga
och svåra frågor.
Det stora deltagande av personer i Amman-konferensen
var ett uppmuntrande exempel på ekumenisk solidaritet. Den gav oss modet till
att behålla hoppet och inte misströsta inför den internationella politiken.
Vi förstod att Kyrkorna som förenas i solidaritet kan verka för en förändring.
Konferensen i Amman fortsätter att ha en betydande effekt i många delar av världen.
Kristna, muslimer och judar i Kalifornien som är engagerade i den israelisk-arabiska
fredsprocessen bad t.ex. förra månaden Kyrkornas Världsråd att tala.
Slutligen uppehöll sig Kobia vid den viktiga rollen för de religiösa ledarna,
som även kan bidra till att bygga ett fredligt samhälle, eftersom de själva
är ett verkligt exempel för dialog och samarbete. ”Vid tillfällen såsom dessa,
träffas vi för att tala, skapa och förnya de ömsesidiga relationerna. Samarbetet
mellan de religiösa ledarna ger oss möjligheten att engagera oss och utbyta
erfarenheter.