Att missbruka skapelsens natur är ett helgerån, skriver patriarken Bartolomeus I i sitt budskap till Världsmiljödagen den 5 juni.

”Det är allas plikt att skydda skapelsen”. Den ekumeniska patriarken och miljökämpen Bartolomeus I av Konstantinopel har skrivit sitt budskap till Världsmiljödagen som firas varje år den 5 juni. ”Den ekologiska krisen, säger han, och då särskilt klimatförändringarna, utgör det största hotet mot varje form av liv på jorden. Dessutom finns det ett direkt samband mellan miljöskydd, och hur det ekonomiska och sociala livet leds. Detta är en möjlighet, en inbjudan till oss alla, oberoende religion, att beakta den ekologiska krisen.

”För ortodoxa kyrkan är försvaret av miljön, Guds skapelse, den högsta verkligheten för människor”, skriver han. "Gud, alltings Skapare, har bundit denna värld till mänskligheten med uppmaningen att tjäna och bevara den. Det är det direkta sambandet mellan detta gudomliga mandat som manar de globala ansträngningarna att bekämpa klimatförändringen, genom en effektiv introduktion en miljödimension, inom varje aspekt av livet."

Det är förvisso inte första gången som Bartolomeus I talar om miljöfrågor. Den ekumeniska patriarken av Konstantinopel har gjort sin oro över bevarandet av Skapelsen till sitt främsta pastorala uppdrag. År 1994 var han inbjuden av Europeiska kommissionen att hålla ett tal inför EU representanter. Under samma år är inrättandes en religiös och vetenskaplig kommitté, öppen för alla kristna kyrkosamfund och andra religioner. De sex internationella kringresande symposier som den har organiserat, har bland annat tagit upp frågan om förorening av havet. Historiska förblir förklaringen i Venedig, den 10 juni 2002, i slutet av det fjärde symposiet, gemensamt undertecknat av Bartolomeus I, i Venedigs Hertigpalats, och Johannes Paulus II, i tv-förbindelse från sitt privata bibliotek i Vatikanens Apostoliska Palats. Under 2006, skev Benedictus XVI ett budskap till patriarken, inför det sjätte symposiet, som ägnades åt Amazonas, där han fastställde betydelsen av detta gemensamma åtagande.

I sitt budskap i år skriver Bartolomeus att miljöfrågorna har fått en ny intensitet och står nu i centrum för allt, i början av det tredje årtusendet.” ”Enligt ortodox teologi - läser vi - "är miljön en del av Skapelsen, och karakteriseras därför av att den är helig. Missbrukar man eller förstör den är det ett helgerån och en syndig handling, ett förakt mot Gud Skaparens arbete. Mänskligheten är även den en del av skapelsen. Vår rationella karaktär, som ger oss möjligheten att välja mellan gott och ont, ger oss vissa privilegier, som innebär ett tydligt ansvar. Tyvärr har mänsklighetens historia många exempel på missbruk av dessa privilegier”.

Bartolomeus I betonar att ”användning och bevarande av naturresurser, har idag omvandlats till irrationellt missbruk, som ofta resulterar i en fullständig förstörelse, och som ibland leder till stora civilisationers kollaps ".

Att ta hand om och värna om skapelsen är något som är allas ansvar, enligt patriarken, både kollektivt och individuellt. Naturligtvis har de politiska myndigheterna i varje nation ett stort ansvar att bedöma situationen, i syfte att föreslå åtgärder och med andra förordningar övertyga samhället om vad som bör göras och genomföras”.

"Men varje individs ansvar är viktigt, inte bara i det personliga livet och i förhållande till sin familj, utan också i sin roll som aktiva medborgare." Patriarken avslutar budskapet med en vädjan till världen, om "en djupare känsla av vaksamhet, och uppmärksamhet, för att bevara Skapelsens natur."