Kristna arabiska israeler - i jakt på sin identitet

(24.04.09) Vilka är de kristna i Israel? Och vilka utmaningar står de inför? Dessa frågor ska vi nu beröra inför påvens kommande resa, som han har understrukit, främst är en resa för att besöka de lokala kristna liksom uppmuntra och stödja deras verklighet i det Heliga Landet.
I Israel lever omkring 120.000 kristna. Det är kristna araber som lever i Israel. Att deras fyrsidiga identitet är en utmaning, är inte svårt att förstå. Samtidigt araber, palestinier, kristna och israeler. Fader Rafiq Khour, vid Jerusalems patriarkat, försöker svara på frågan. Den största delen kristna i det Heliga Landet bor i Galiléen, där grekiska katoliker definitivt är majoritet i antal. Men en betydande närvaro av andra kyrkor får inte glömmas, särskilt latinska, maroniter och den grekisk-ortodoxa.

Dessa kristna är inte en främmande koloni, som kommit för att bosätta sig i landet från vem vet var, och på vilket sätt. Nej, de har sina rötter i landet sen kristendomens födelse, de är en del av landets identitet, liksom landet är en del av deras identitet. De är kristna araber, medborgare i Staten Israel, säger fader Khour.

Efter bildandet av staten Israel, befann sig dessa kristna inför en ny livssituation, en verklighet som de inte var beredda på. Hur ska dessa olika identitetskomponenter förenas, och vilken komponent ska eventuellt prioriteras. Det är uppenbart att det utvecklades en viss definitions förvirring.

Som araber har de berövats en del av sina kulturella och nationella rötter. De är palestinier, även om gränslinjerna från 1948 skiljer dem från sin befolkning. De är kristna, och i det har de svårt att identifiera sig som israeler, eftersom sionismen anser att Israel är en judisk stat för judar. De har svårt att kalla sig israeler eftersom de känner sig mycket annorlunda judarna. Med muslimerna delar de språk och kultur, men skiljer sig när det gäller tro. Som kristna araber har de kommit att betraktas som en andra eller tredje klassens medborgare, med tanke på deras ringa antal. Frågorna är oändliga, säger fader Khour, och långt ifrån teoretiska.

Snarare av existentiell karaktär, vars lösningar kräver praktiska alternativ och val. Men om frågorna är oändliga, så är svaren det. Vissa anses sig främst vara araber, andra palestinier med israeliska pass, medan andra endast kristna, utan nationell eller kulturell anknytning. Och även här uppstår frågor: vilka kristna? Ortodoxa? Grekiska katoliker? Latinska? Maroniter? Andra säger att de är israeler. Det är omöjligt att förneka att hur de än ställer sin identitet i förhållande till verkligheten - ”Detta är inte vår stat”, eller tvärtom, ”Låt oss vara realister, detta är vår stat” - så uteslutet de en del av sig själva, och vacklar mellan absoluta ståndpunkter.

Fader Khour säger att lösningen på denna inre konflikt finns i ljuset av tron, och understryker hur viktig pastoralvården är. Utan att vilja generalisera beskriver fader Khour de lokala kristnas tro som social, snarare än personlig och ecklesiastisk. Kyrkan står införa behovet att hjälpa dem att passera från denna som han kallar sociala tro. De kristna vänder sig nämligen till kyrkorna för att finna svaret på deras identitetsbehov. Men även kyrkan upplever förvirringen och har svårt att ge sina troende klara positioner eller exakta riktlinjer.

I ljuset av tron skulle de kristna som lever i staten Israel kunna finna det förhållningssätt som leder dem ut ur identitetskrisens återvändsgränd. Tron skulle kunna hjälpa dem att förena de olika delarna av sin identitet, och på detta sätt acceptera det faktum att de är araber, med en oundviklig kulturell och nationell identitet. Även det faktum att de är palestinier, med deras särskilda särart. Liksom att de är kristna, trygga i vetskapen att Kristus inte skiljer dem från den sociala verkligheten, liksom deras samhälle inte behöver skilja dem från Kristus.

Att förena den kristna arabiska identiteten med sitt medborgarskap i Israel är inte en kamp som berör alla arabiska israeliter i Israel. Att få ett erkännande av staten, så att man upplever att det är alla medborgares stat, istället för att de icke judiska medborgarna behandlas som om de inte har en separerad icke nationell identitet.

Så lika inställning till alla medborgare i Israel, liksom en starkare fördjupad tro, ser fader Khour som vägen på en lösning på den identitetskonflikt som kristna arabiska israeler upplever. Benedictus XVI:s främsta anledning med resan till det Heliga Landet är att besöka och styrka de lokala kristna i sin tro, och ge dem den kärlek och det stöd de är värda.