Förnyelsen börjar inom oss, med kraft från ovan. Benedictus XVI:s ord under avslutningsmässan
och ungomsmötet i Angola
(23.03.09) På söndagen firade Benedictus XVI en stora utomhusmässa på Cimangola esplanaden
utanför Luanda i Angola. När man idag ser tillbaka på mässan kan man sammanfatta den
med att det var en färgrik mässa, och en mycket stor mässa. Siffrorna talar om över
en miljon deltagare.
Påven började sin predikan med att uttrycka sin djupa
sorg över de två flickor som dagen innan klämdes ihjäl i folktrycket på stadion under
ungdomsmötet i huvudstaden Luanda. Påven fick inte veta det veta det förens efter
ungdomsmötet, och djupt chockad uttryckte han sorg över detta, i början av söndagens
stora mässa.
Med sin resa har Benedictus XVI lanserat en stark uppmaning till
världen att vända blicken mot Afrika, en kontinent som törstar efter rättvisa och
fred, genom att fördöma den girighet som driver de fattiga till att leva i slaveri.
”När Guds ord är försummade, och när Guds lag är förlöjligad, underskattad
och föraktad resulterar det bara i förstörelse och orättvisa”, sa påven som återigen
talade som krigets fasor och utpekade resultatet av tribalism och etnisk rivalitet
samt den girighet som korrumperar det mänskliga hjärtat. Detta leder till slaveri
och det berövar de framtida generationerna på de resurser som de behöver för att skapa
ett mer enat och rättvist Afrika.
Till de närvarande biskoparna i biskopskonferensen
IMBISA som omfattar Afrikas södra länder; Angola, São Tomé, Botswana, Swaziland, Lesotho,
Moçambique, Namibia och Zimbabwe, sa påven:
”Ni har en bitter erfarenhet av
detta, att jämfört med hur fort det plötsliga raseriets destruktiva krafter bryter
ner samhället, är återuppbyggnadsarbetet desto mer plågsamt långsamt och hårt. Det
kräver tid, ansträngning och uthållighet. Se därför till att era församlingar blir
platser som präglas av Sanningens ljus. Var inte rädda! Även om det innebär att ni
måste vara ett "tecken på motstånd" (Luk 2:34). Och bemöta tuffa attityder och en
mentalitet som ser andra som redskap att utnyttja, i stället för bröder och systrar
att älska, att respektera och att hjälpa längs vägen mot frihet, liv och hopp”.
Efter
det varma mötet med Angolas ungdomar dagen innan, ville påven även under denna mässa
uppmuntra landets unga till att välja den väg som Kristus erbjuder utan att frukta.
Låt er vänskap med Kristus växa från och med idag, han som är Vägen, Sanningen och
Livet. Denna vänskap vårdas och fördjupas genom ödmjuk och ihärdig bön. Sök hans vilja,
lyssna till hans ord varje dag, och låt honom forma era liv och relationer. Kyrkan
behöver er vittnesbörd!, sa påven
Och detta var det påven även underströk
dagen innan under ungdomsmötet, då han möttes av Angolas ungdomar på Luandas stadium.
Ungdomarnas budskap till påven var: ”Vår gode vän, Angola är med dig”. Ungdomarnas
entusiasm förmedlade varm närhet och glädje till påven, som talade till dem om hoppet
och betonade att det är ungdomarna som står för dynamiken i kyrkans framtid, och påminde
om att endast Jesus kan göra de radikala förändringarna.
Kära vänner, Gud
gör skillnaden ... och ännu mer! Gud gör oss annorlunda, han förnyar oss. " Påven
rådde ungdomarna att läsa historien noga. ”Då kommer ni att inse att kyrkan under
årens gång inte åldras utan i verkligen bli yngre, eftersom den vandrar mot Herren,
ungdomens, förnyelsens och kraftens enda och sanna källa.
Efter det vände
sig till alla de lidande barn i Afrika. Jag ser här tusentals lemlästade unga angolaner
som följd av krig och minor. Jag tänker på de otaliga tårar som så många av er har
fällt efter att ha förlorat familjemedlemmar, och det är inte svårt att föreställa
sig de grå molnen som ännu täcker era drömmars himmel, sa påven. I era hjärta jag
läser jag er fråga till mig:" Men när reser sig Gud för att förnya allt? "
"Se
Jesus lämnar inte någon av oss svarslösa, försäkrade påven. Förnyelsen börjar inom
oss, med kraft från ovan. Den dynamiska framtidens kraft finns inom er. "Livet finns
inne i ett frö, förklarade Jesus för oss, och detta frö är hans Ordet”. Och påven
förklarade att Jesus förstod att för att passera från löftet om liv till dess frukt,
var den enda vägen att offra sitt liv i kärlek, och att dö för kärleken. Detta gjorde
Jesus. Hans korsfästelse kan tyckas som det största misslyckande, men det var den
inte. Hans offer bar frukt då nu och i alla framtid. I fröet finns framtiden, sa påven
och gjorde en konkret liknelse - det är morgondagens bröd.
Utsädet verkar
som nästan ingenting, men i det ligger framtiden, löftet som vi tar emot idag". Och
med detta uppmanade påven till att ta emot Eukaristin ofta, och att ständigt tala
med Herren. Kraften finns inom er, som Jesus sa: ”Fadern som är i mig gör sina verk".
”Så
var inte rädd för att fatta slutgiltiga besluten”, uppmanade påven. Inför risken att
förpliktiga sig för livet, både i äktenskapet eller i det religiösa kallelse livet
– finns rädslan. "Kan det vara så att jag, med detta beslut, berövar mig själv min
frihet och jag binder fast mina egna händer?". Detta tvivel som attackerar er, förvärras
i dagens individualistiska och hedonistiska kultur. Men när den unge inte beslutar
sig, riskerar han att förbli ett evigt barn!”
"Gott mod!”, avslutade påven
med att önska ungdomarna, Våga fatta beslut, eftersom sanningen är de inte förstör
friheten, utan tillåter er att gå framåt och nå något riktigt stort i livet.” Våga
bemöta äventyret, sa påven och frigör den Helige Anden inom er, så att ert liv kan
förnyas för gott.