Benedictus XVI önskar att se smärtsamma delningar helade

(27.01.09)
I lördags blev exkommuniceringen av Prästbrödraskapet S:t Pius X:s 4 biskopar upphävd och efter dessa dagars mediala uppmärksamhet är det viktigt att klargöra att detta, och biskop Richard Williamssons personliga uttalanden om förintelsen, inte står i samband med varandra. Detta underströk även Vatikanens presstalesman fader Frederico Lombardi vid en presskonferens på lördagen.


Att den katolska kyrkan inte är vare sig rasistisk eller antisemitisk är naturligtvis inget nytt, men vi ska ändå belysa några av de skeden under påven Benedictus XVI pontifikat som visar på hans ställning i frågan.


Redan från den första början av Benedictus XVI:s tid som påve uttryckte han sin önskan att föra dialog med den judiska världen. Hans tankar går helt i linje med det Andra Vatikankonciliets skrift ”Nostra Aetate” från 1965, som han kallar ”en milsten”, om kyrkans relation till judendomen. I detta dokument fördömer kyrkan ”hatet, förföljelserna och alla tecken på antisemitism som det judiska folket har fått utstå, oberoende från vem och när”. Detta berör dock inte bara det judiska folket utan vidare läser vi att ”varje form av diskriminering mellan människorna eller varje form av förföljelse på grund av ras, färg, social grupp eller religion, är emot Kristi vilja”.


När han år 2006 reste till Polen, och under den resan gjorde ett besök vid koncentrationslägret Auschwitz, började sitt tal med att säga: ”Det är nästan omöjligt att ta till orden på denna grymhetens plats, som hopar brott mot Gud och brott mot människan så till den grad att det inte har jämförelse i historien.


Vid samma tillfälle säger Benedictus XVI: ”Detta är en minnesplats, det är Shoa. Det förflutna är aldrig endast förflutet – det finns här för oss för att visa oss vilken väg att välja och vilken att utesluta”.


Man kan även se till de tal som han höll när han besökte synagogan i Köln (2005) och i Auschwitz (2006), som hör till de främsta mötena med den judiska världen under hans pontifikat. Men naturligtvis är de inte de enda, och vi minns även 2 möten i USA, i april förra året, och i slutet av året mötet med den judiska delegationen i Paris.


Vid det senaste tillfället var hans ord: ”I vår upprörda värld, så ofta märkt av fattigdom, våld och utnyttjande, måste vi se dialogen mellan kulturer och religioner, som en helig plikt för de som är engagerade att bygga upp en värld värdig människan.


Att den Heliga Stolen värderar de 15 år gamla bilaterala relationerna med den Israeliska staten är även detta väl känt. "De heliga städerna Rom och Jerusalem, är viktiga källor av visdom och tro för västerlandet, och banden mellan Israel och den Heliga Stolen går utöver den juridiska dimensionen av våra relationer", sa påven då den nye israeliske ambassadören lämnade fram sina kreditivbrev i maj 2008.


Vad gäller Prästbrödraskapet S:t Pius X, så har även de tagit avstånd från Biskop Williamssons uttalanden i Svt’s program Uppdrag Granskning. Det gjorde de redan i ett brev till SVT innan programmet gick i sändning i förra veckan, där Prästbrödraskapets generalsuperior biskop Bernard Fellay klargjorde tydligt att detta inte var Prästbrödraskapets officiella ståndpunkt.


Vatikanens dagstidning skrev i sin ledare dagen efter det att exkommuniceringen blev upphävd, att detta är en ”barmhärtighetens gest” avsedd att uppmuntra Sankt Pius X:s prästbrödraskap så att de rättar sig efter Andra Vatikankonciliet, som ”ett halvt sekel efter sin förkunnelse ännu är levande i kyrkan”.

Ledaren som bar rubriken ”Andra Vatikankonciliet och påvens fredsgest”, vill förklara, på dagen då 50-årsminnet av det Andra Vatikankonciliet infaller, att om man uppfattar konciliet som ett brott betyder det att man isolerar det från traditionen. Konciliet bör ses som en reform som öppnar horisonten mot framtiden.

Vi läser i ledaren skriven av tidningens redaktör Giovanni Maria Vian, att ”Detta är en gest som Johannes XXIII och hans efterföljare skulle ha tyckt om. Den är ett erbjudande från fredspåven Benediktus XVI, som vill offentliggöra det just på den dagen, då det Andra Vatikankonciliet utlystes. Därigenom vill han visa sin tydliga önskan att snart få se den smärtsamma delningen helad.