Vid Benedictus XVI:s midnattsmässa på julaftonens natt talade han om vikten av att vaka och vänta på Gud som kommer genom barnet i Betlehem

(25.12.08)
Vid julnattens stämningsfyllda midnattsmässa på julaftonens natt var Peterskyrkan fylld till sista plats. Natten i Rom var tyst och människorna hade samlats för att fira julen och höra Benedictus XVI:s budskap . Vi har i vårt program gjort en sammanfattning av Påvens ord som bl.a. handlar om barn och fred :

Vem är som Herren , vår Gud, han som tronar så högt, han som ser så djupt ner, vem i himlen och vem på jorden? Så sjunger Israel i psalm 113 i Psaltaren, där Guds storhet och hans närvaro fylld av välvilja prisas. Gud bor i höjden, men han ser ned över oss. Han är otroligt mycket större , där ovanför oss. Avståndet verkar oändligt.. Universums skapare, han som leder allt, finns långt borta, och så synes det oss i början. Men sedan kommer överraskningen. Guds blick blir till handling. Och genom natten i stallet i Betlehem kommer Gud ner till oss i verkligheten. Han blir till ett barn, en mänsklig varelse som just fötts.

Gud finns i detta stall, sade Påven. Enligt Lukas julevangelium berättas det för oss , att Gud först visade sig för de enklaste människorna, för dem som ibland ansågs diskriminerade ute i livet, för herdarna som vaktade fåren utanför Betlehem. De som vakade utanför stallet. Detta är ett centralt motiv i Jesu budskap som blir allt starkare , fram till den sista vakan i olivlunden. Att vara vaken för att se Herrens ankomst och stå redo…orden innebär kanske mer än att vara vaken under en natt. Detta gällde personer , för vilka Gud och hans närvaro var något levande, de väntade på honom. Låt oss be Gud att han lär oss att också bli vaksamma personer som väntar på honom.

Lukas berättar även att herdarna var omgivna av Guds gloria. De hörde till de människor som väntar och hoppas på Guds godhet och som även söker honom på långt avstånd.

Strofen ”Ära vare Gud i höjden och frid på jorden…” säger kanske samma sak. Guds ära är friden, där han finns, finns frid. Men han finns även där människorna inte vill göra jorden till ett paradis, där de gör bruk av våldet.

En teolog sade under medeltiden att människan känner sig begränsad av Guds storhet, det är därför som han har kommit till världen som ett barn.
Därför återspeglas ljuset från barnet i Betlehem på varje barn, fortsatte Påven. Varje litet barn kräver vår kärlek. Låt oss i natt tänka på de barn som förvägrats föräldrarnas kärlek. På barnen på gatan som inte har hemmets värme, på barnen som brutalt utnyttjas som soldater i stället för att bli bärare av fred och försoning. På barnen som genom pornografi och liknande former , såras i djupet av deras själ..

Barnet i Betlehem är en vädjan till oss att göra allt för att dessa barns lidande ska upphöra, för att ljuset från Betlehem ska nå människornas hjärtan. Bara genom att hjärtat omvänder sig, genom en förändring i människans inre, kan vi övervinna detta onda. Bara om människorna förändras, kan världen förändras, men för detta behöver vi Guds ljus, det ljus som så oväntat kommit in i vår natt.

Och på tal om barnet i Betlehem, sände Påven även sin tanke till det land där Jesus levde och som han älskade så djupt. ”Låt oss be för att det ska bli fred där, för att hat och våld må upphöra. Att man får ömsesidig förståelse och kan nå de hjärtan som kan öppna gränserna. Att freden som änglarna besjungit den natten må bli verklighet.

Där tron finns samlar Gud människorna och ger sig till dem med hela sin kropp. Och träden i skogarna kommer till honom och lovar honom. Julgranen på Petersplatsen talar om honom, den lyser med sin glans och säger: Ja, han har kommit och träden i skogarna kallar på honom.” och påven tillägger: Julgranarna i städerna och i hemmen borde vara mer än en tradition, de visar ju på honom som är upphovet till vår glädje., Gud som för oss blivit ett barn. Han som är livets träd och som återkommit till oss. I tron på honom får vi livet. I nattvarden ger han sig till oss, han ger oss ett liv in i evigheten. Nu tar vi del i sången till skapelsens ära som blir en bön: Herre låt oss se något av glansen av din Gloria. Och giv oss frid på jorden. Gör oss till fredens män och kvinnor. Amen.

Det var en sammanfattning av Påvens predikan under julnattens midnattsmässa .