I Oxford avskaffas all hänvisning till julen. Vi förlorar vår identitet i en våg av avtrubbad grå likgiltighet, säger Mons. Ravasi.

(06.11.2008)
Kommunalrådet i Oxford har beslutat att avskaffa varje typ av hänvisning till julen - Jesu Kristi födelse. Alla händelser från och med den 24 december och följande dagar ska gå under benämningen vinterljusets högtider. Objektivet är att minska den överdrivna vikt som den kristna högtiden har i förhållande till de andra religionerna. ”Jag uppmanar kommunen att ta tillbaka detta beslut”, säger stadens katolska biskop Monsignor Hollis. ”Åter igen har vi ett tecken på hur det politiskt korrekta språket har blivit från vettet”.


Mot detta beslut protesterade naturligtvis genast anglikaner och katoliker, men även judar och muslimer. Julen är inte en fest som man kan stryka över med pennan, säger Sabir Hussain vid det muslimska rådet i Oxford. Samma linje följer rabbinen Eli Bracknell: ”detta beslut vattnar upp den traditionella kristna brittiska kulturen och hotar den brittiska identiteten. Monsignor Gianfranco Ravasi från det påvliga kulturrådet säger att detta kontroversiella beslut verkar ha som mål att utrota varje ty av identitet, kultur och historia, snarare än att främja en dialog utan hinder.


Och, som den katolsk kyrkan så ofta säger, understryker han att den sanna dialogen kan man endast uppnå om man känner till sin egen identitet, inte om man försöker utrota allt som utmärker och smälta samman i en ytlig och vag generalisering. Därför tycker jag inte att det handlar om en extravagant handling, utan snarare ett medvetet förnekande av sitt eget ansikte, sa mons Ravasi och citerade den anglo amerikanska poeten Elloit som säger: ” Om vi släpper det som karaktäriserar vår kristna tro, kommer vi inte endast att gå förlorade, vi förlorar även vårt ansikte”. Eller med andra ord vi förlöjligar oss och förlorar trovärdighet.


Förr i tiden, då man ville bekämpa tecken på religion, så gjorde man det genom att förneka Gud med alternativa system. Idag består förnekandet av en grå dimmig våg som bedrägligt sköljer över allt. Gud förnekas inte, Han ignoreras, säger mons. Ravasi vidare. Detta gör det så svårt att besvara. Framför ett förnekande kan man föra fram argument. I detta likgiltiga samhälles färglösa, luktlösa, smaklösa lek är det omöjligt att få en reaktion. Idag har vi inte den starka dramatiska ateism som förr, idag har vi likgiltigheten, som gör allt avtrubbat, och alla grundläggande teman smälter samman i en ogrundade flyktig atmosfär. Detta karaktäriserar dagens sekularisering.


I det multietniska England är det den troende världen som gemensamt höjer sina röster. För det är inte bara den kristna tron som riskerar att sänkas ner i detta bad i vilket man förlorar sin identitet, och med det går all den inombords rikedom man förvaltar förlorad säger mons. Ravasi. Även andra religioner hotas av detta, men i Europa är det de kristna som berörs eftersom rötterna är kristna, och identiteten kristen.


Även kunskapsvärlden i Europa tycks ta avstånd från trons värld. Under 20 sekel har den kristna kulturen vittnat i tankevärlden, i konsten i etiken. Idag står vi inför en kultur som inte är kapabel att bygga stora visioner och stora system, utan som bromsas redan på ytan, avslutar Mons. Ravasi.