Patriarken av Konstantinopel, Bartolomeo I, talade inför Europaparlamentet

(03.10.2008)
Häromdagen höll den ekumeniske patriarken av Konstantinopel, Bartolomeo I, ett tal inför Europaparlamentets plenarförsamling, som hade samlats i Bryssel. Patriarken framhöll speciellt betydelsen av den interkulturella dialogen, men han talade även om miljön och de mänskliga rättigheterna.

Dialogen är i första hand nödvändig, för den är inneboende i människans natur, sa patriarken. Utan en interkulturell dialog så de blir de inre olikheterna i den mänskliga familjen till objektiviseringar av den andre och leder till våldet, konflikten, förföljelsen. Men, när våra olikheter för oss till att mötas och när detta möte grundar sig på dialogen, då råder det förståelse och ömsesidig uppskattning - t.o.m. kärlek.

Under de sista 50 åren har vår människofamilj upplevt ansenliga teknologiska utvecklingar, som var otänkbara för våra förfäder, sa patriarken. Och många har trott att detta slag av framsteg skulle ha bidragit till att minska delningarna i världen. Men trots alla fördelar med utvecklingen upplever vi fortfarande universella problem såsom hunger, törst, krig, förföljelse, orättvisa, lidande, intolerans, fanatism och fördomar.

I denna situation som tycks ohejdbar kan man inte underskatta betydelsen av “det europeiska projektet”. Det handlar om ett av de viktigaste utmärkande dragen för Europaunionen, som har lyckats främja en ömsesidig, fredlig och produktiv samexistens mellan stater, som för knappt 70 år sedan befann sig i en grym konflikt, som skulle ha kunnat förstöra Europas kulturarv för alltid.

Här i denna, parlamentsförsamlingens, stora sal anstränger ni er för att göra relationerna möjliga mellan staterna och mellan politiska verkligheter som skall tillåta försoningen människor emellan. Ni har följaktligen erkänt betydelsen av den interkulturella dialogen, särskilt i ett ögonblick av Europas historia, då det sker förändringar i varje land och varje område av samhället. Stora vågor av konflikter och den ekonomiska säkerheten har gjort att folk i hela världen har lämnat sina hemländer.

Av nödvändighet befinner sig, således, människor av olika kulturella, etniska, religiösa och nationella ursprung nära intill varandra. I en del fall är de nykomna människorna uteslutna från en bred social kontext. Och i andra fall isolerar de sig från det dominerande samhället, sa patriarken.

Bartolomeo I sade sig också var för Turkiets fulla anslutning till EU. Och när han ägnade sitt tal åt relationerna mellan Turkiet och Europaunionen fick han stora applåder av de europeiska parlamentarikerna. Patriarken talade om nödvändigheten av dialogen mellan religioner och kulturer för att skapa ett samhälle av fred.

Bartolomeo I uppehöll sig sedan en lång stund vid miljöproblemen och beskrev initiativen som den ortodoxa nu har i denna fråga. ”Det ekumeniska patriarkatet engagerar sig sedan decennier i miljöfrågan och fäster uppmärksamheten på världens ekologiska katastrofer”, sa patriarken. ”Endast om vi förstår att varje ekosystem tillhör ekosfären som bebos av varje levande varelse, kan vi inse vårt ömsesidiga beroende.

Och utanför det officiella talet återgick patriarken sedan till att tala om Turkiet, som han beskrev såsom ett land som utgör en bro mellan Europa och Asien, Mellan Orienten och Västerlandet, mellan kristendomen och Islam. Det är ett konfessionslöst land, som dock, inte alltid lyckas respektera detta utmärkande drag. Dessutom existerar det, fortfarande idag, många problem att lösas för en full demokrati, bland vilka respekten för minoriteternas mänskliga rättigheter.

”Turkiet är ett land som tillhör den stora europeiska familjen”, sa Bartolomeo I. ”Detta intresserar oss såsom medborgare, men även såsom religiös minoritet.” Patriarken hävdade rätten till full respekt för kultfriheten, återlämnandet av de egendomar som fråntagits den ortodoxa kyrkan av den turkiska regeringen och invånarnas jämlikhet.

Och på frågan om patriarken anser att Turkiets förberedelser för inträde i EU skall kunna bidra till landets modernisering, svarade han: “Jag är övertygad om detta. Jag tror också att det faktum att vara ett land med stor islamisk majoritet inte borde utgöra ett problem, för Europaunionen framställer sig såsom en enhet som respekterar den kulturella och religiösa olikheten”.