Benedictus XVI tal till Frankrikes president

(12.09.2008)
Klockan kvart över elva, landade påvens plan på Paris flygplats Orly, där det franska presidentparet hälsade honom välkommen. Men den officiella välkomstcermonien ägde rum någon timme senare i Elyséepalatset, som är presidentens bostad.

I sitt tal till president Sarkozy sade påven ”Genom er person önskar jag hälsa till alla dem som bor i detta land, som har en tusenårig historia, och som idag är rikt på händelser, och en lovande framtid".

Må ni alla veta att Frankrike ofta ligger i centrum av Påvens böner, som aldrig glömmer bort allt det som landet tillfört kyrkan under loppet av tjugo århundraden.
Den främsta anledningen till min resa är att delta i 150 årsminnet av Jungfru Marias uppenbarelser i Lourdes. Jag önskar förena mig med skaran av alla de otaliga pilgrimer från hela världen, som under årets lopp strömmat till detta Maria sanktuarium, fyllda av tro och kärlek. Det är en tro och kärlek, som jag kommer för att fira i ert land, under de fyra dagar, som jag fått möjlighet att vistas här.

Min vallfärd till Lourdes förutsåg ett kort uppehåll i Paris. Jag känner mycket väl er huvudstad, där jag ofta varit på besök under årens lopp på grund av mina studier och tidigare arbetsuppgifter, och jag knöt då många mänskliga och intellektuella vänskapsband. Så jag är mycket glad över att återvända hit och att jag får tillfälle att hedra ert imponerande kultur- och trossarv, som format ert land.

I samband med ert besök i Rom, herr President, så påminde ni om att Frankrikes rötter, liksom Europas, är kristna. Historien räcker för att bevisa det. Ända sedan Frankrikes ursprung har landet varit öppet för evangeliets budskap. Även om dokumenten ibland inte är pålitliga, så förblir det ett faktum att ett mycket gammalt datum vittnar om existensen av en kristen gemenskap i Gallien. Man får inte heller glömma bort att staden Lyon hade en biskop redan i mitten av det andra århundradet och att Sankt Ireneus, författaren till ”Mot hädare”, där han tydligt vittnade om den kristna tankens kraft.

Åtskilliga personer, även här i Frankrike har stannat upp för att reflektera över relationerna mellan kyrka och stat. Kyrkan i Frankrike åtnjuter full frihet. Gångna tiders misstro har så småningom omvandlats till en lugn och positiv dialog, som ständigt växer sig starkare.

Ett nytt redskap för dialog finns sedan år 2002, och jag hyser stort förtroende för ert arbete, därför att viljan är ömsesidig. Ni har förresten, herr president, själv använt er av ord som positiv laicitet, det vill säga åtskillnad mellan andlig makt och världslig makt, för att göra förståelsen mer tydlig.

I detta historiska ögonblick när kulturerna korsar varandra alltmer, är jag djupt övertygad om att den rätta betydelsen och vikten av laicitet har blivit nödvändig. Det är grundläggande att å ena sidan insistera på åtskillnaden mellan den politiska och den religiösa sfären för att till sist värna både om medborgarnas religiösa frihet och statens ansvar gentemot dem. Å andra sidan är det nödvändigt att bli mer medveten om religionens oersättliga funktion, då den utvecklar den nödvändiga etiska grunden, som samhället bygger på.

Påven sade vidare att varje mänskligt samhälle behöver hopp, och detta är ännu mer nödvändigt i dagens värld, som inte tillfredställer de adliga behoven och inte heller en materiell säkerhet. Jag är mycket bekymrad över dagens ungdomar. Många av dem anstränger sig för att finna den rätta plats i livet, och lider av att ha förlorat den fasta punkten i familjelivet. Kyrkan kan här komma med sitt bidrag. Jag är även bekymrad av klyftan mellan de rika och de fattiga, som bara tycks vidgas. Genom sina talrika institutioner och initiativ, så försöker kyrkan i Frankrike att bistå dem som behöver. Kyrkan kan ge den första hjälpen, men det är statens uppgift att skapa lagar, som utrotar orättvisor.

Jag vill även här uttrycka min oro för vår planets tillstånd. Med stor generositet så har Gud anförtrott åt oss den värld, som han har skapat. Det är brådskande att lära sig att respektera den och att skydda den bättre. Jag tycker att tiden är kommen för att komma med mer konstruktiva förslag för att garantera kommande generationers välstånd.

Europaunionens ordförandeskap utgör för ert land tillfälle att vittna om Frankrikes tillgivenhet för sina nobla traditioner, för människans rättigheter och för främjandet av individens och samhällets bästa. När en europeisk innevånare personligen prövar på människans omistliga rättigheter från befruktningen till en naturlig död, samt även rätten till att välja arbete, familjeliv och utbildning, barnens rättigheter, förutom rättigheten att fritt utöva sin tro, då inser den europeiske medborgaren vilken stor institution Europa unionen är.

Ni har ingen lätt uppgift framför er, herr president, för gamla spänningar och motsättningar har uppstått mellan nationer, och detta är vi idag är oroliga vittnen till. Frankrike som historiskt sett verkar för försoning mellan folken, är nu kallad till att hjälpa Europa att bygga upp freden inom dess gränser och i hela världen.