Inför mötet i Japan uppmanar G8 ländernas biskopar om ansvarsfullt agerande

(03.07.2008)
Nu är det åter dags för G8 möte. The Great Eight – de åtta industrialiserade länderna Frankrike, Italien, Japan Kanada, Ryssland, Storbritannien Tyskland och USA, möts i år på Hakkoi ön i Japan.

I samband med detta möte har biskopskonferenserna i de åtta länderna skrivit ett budskap till ledarna i G8 gruppen. Brevet är en uppmaning att ta ansvar i de akuta frågorna som rör den globala fattigdomen och klimatförändringarna. De bygger sin uppmaning på de löften som gjorts i Gleneagles 2005 och i Heiligendamn 2007.

Biskoparnas brev har uppmärksammats. Premiärminister Gordon Brown uttrycker lovord för den katolska kyrkans engagemang som han säger står främst på listan både vad gäller att bekämpa fattigdomen liksom i miljöfrågor.

År 2005 lovade världens rikaste länder att de skulle lägga 50 biljoner dollar per år på stöd till utvecklingsländerna fram till år 2010, och hälften av detta belopp var ämnat den afrikanska kontinenten. De katolska biskoparna vill att dessa löften ska omfatta även, hälsovård, utbildning och humanitär hjälp.

Kardinal Murphy O’Connor som är president i England-Wales biskopskonferens förklarar detta med det moraliska och religiösa ansvars som den katolska kyrkan har att försvara inte bara det mänskliga livet, utan även värdigheten, och då främst host de mest fattiga och utsatta i utvecklingsländerna. Det är vår erfarenhet av vårt arbete i dessa människors tjänst som driver oss att uppmana om fokus på dessa frågor, främst i Afrika, under nästa G8 möte, säger han.

Englands premiärminister Gordon Brown tillkännager att den katolska kyrkan har stor kraft och kapacitet att mobilisera miljontals människor att kräva förändring, både vad gäller fattigdom och miljövård, och att G8 länderna nu måste hålla sina löften, och fördubbla sina ansträngningar att nå målen.

Kardinal O’Brian president i Scottland biskopskonferens, tror på G8 möjlighet att göra förändringar som håller i längden.

Brevet uttrycker även behovet av att hjälpa de fattiga länderna att bli självdrivande så att de själva kan ta ansvar och njuta av att styra sin egen utveckling. Tyvärr är erfarenheten den att de fattiga har mindre möjlighet till att ta del av fördelarna, men får ta emot en oproportionerligt stor del av de skadliga verkningar, som tex klimatförändringarna för med sig, vilket inkluderar konflikter, ökade energipriser, och hälsoproblem.

Det priset det kostar att förebygga och lösa klimatförändringarnas skadliga följder måste de rika personerna och länderna betala, eftersom det är de som har njutit av de fördelar som har lett till ytterligare och ökad börda för de fattiga i utvecklingsländerna, säger kardinal O’Brian.

Idag har G8 utvecklats till en process för politiskt och ekonomiskt samarbete på statschef- och regeringschefnivå. Man har regelbundna informella samtal för att komma fram till vad som är bäst för det egna landet utan att länderna för den skull konkurrerar ut varandra. I början rörde samtalen mest ekonomiska frågor, men efter 1990 har de fått mer politisk karaktär. Man har diskuterat åtgärder mot terrorism, regler för vapenhandel, global miljö, narkotikahandel m m.
Idag arbetar alltså G8 även för att minska världens fattigdom, men röster har höjts av många som anser att gruppen inte gör tillräckligt. G8 har genom åren utmärkts av omfattande protester och demonstrationer samband med mötena. De kraftigaste protesterna, som utmynnade i kravaller, ägde rum under G8-mötet i Genua 2001, där en demonstrant sköts ihjäl av den italienska polisen.