(18.06.2008) Ungdomen idag
behöver ideal att se upp mot sade förre Påven ofta . Av den anledningen saligförklarade
han redan år 1990 en ung student , Pier Giorgio Frassati, som gjort sig berömd för
sitt engagemang bland de fattiga samtidigt som han skötte sina studier och var
idrottsmann och god bergsklättrare Men det räcker inte med att saligförklara en ung
människa för att ungdomen ska se upp till honom och följa hans spår. Nya generationer
måste fortsätta att vandra dem, något som även skett. I hans namn har det under åren
som gått uppstått ett nätverk som växer sig starkare år efter år med ungdomsverksamhet
och vandringsleder över hela Italien.
I dag står hans namn på listan av helgon
och saligförklarade som ska stå som exempel för ungdomarna vid världsungdomsmötet
i Sidney och vi ska se lite närmare på vad som gjorde att han saligförklarades. Största
delen av sin fritid hade Pier Giorgio ägnat åt att hjälpa andra och det hade visat
sig även vid hans begravning. Han dog år 1925 av en akut barnförlamning efter bara
fem dagars sjukdom. Till kyrkan kom nu inte bara föräldrarnas välbärgade vänner
, fadern hade varit ambassadör i Polen och Berlin, utan kyrkan fylldes av mängder
av fattiga människor. Föräldrarna började då fråga sig vad som låg bakom, och fick
veta att deras son länge ägnat sig åt att hjälpa behövande utan att de vetat om det.
Fadern hade ibland läxat upp sonen för att han tog med sig vissa diskutabla typer
hem och lät dom sova över , och fickpengarna gick regelbundet åt till denna hjälp
för de fattiga.
I dag lever minnet av Pier-Giorgio vidare på många ställen
i Italien och även utomlands. Italienska fjällklubben har nämligen uppmuntrat sina
medlemmar att markera stigar och leder till hans minne, stigar som ska hjälpa dagens
ungdomar att vandra och att meditera över naturen och skapelsen likaväl som över
sin egen tillvaro.
Man hoppas samtidigt att dessa gamla stigar som pilgrimer
och bönder en gång vandrade och som nu skulle fallit i glömska ska bevaras till
följande generationer. Stigen utanför Turin var den sista som Pier-Giorgio sjäv vandrade
innan han dog, men nu finns hans leder över hela Italien, i Alperna, utanför Genua,
i Appeninerna och det finns t.o.m en i bergen som omgiver Syrakusa på Sicilien
och en i San Franciskus fotspår nära hans kloster La Verna.
Här är det rätt
märkligt att fransiskanbröderna gått med på att uppkalla stigen efter Pier Giorgio
och inte insisterade på att kalla den Fransiskus stig. Men i verkligheten följde
ju Pier Giorgio den helige Fransiskus ideal. Han sökte ett liv i enkelhet ville hjälpa
de fattiga och älskade naturen som alltid inspirerade honom till djup, inre kontemplation.
Och
det står även en internationell stig på programmet . Troligen i Patagonien i Argentina.
Pier Giorgios minne fortsätter även att leva på många platser i USA. Vandringslederna
till hans minne i fänglsande fjällnatur lockar både unga och gamla . De ungas närvaro
på stigarna ger oss hoppet om att det arv som vår generation vill lämna till kommande
generationer ligger i goda händer och även blir ungdomarna själva till hjälp för
att finna den rätta vägen genom livet i en tillvaro där många idag går vilse.
För
varje år växer Pier Giorgios familj med nya leder och nya medlemmar i organisationerna
till hans minne och nu ska alltså hans kista föras till Sidney där den kommer att
vördas i katedralen under ungdomsmötet mellan d. 15 och 20 juli. Inför hans saligförklaring
öppnades hans kista och man fann kroppen helt intakt. Att finna kroppen välbevarad
har hänt då man öppnat flera stora helgons kistor; ett mirakel som ses som Herrens
sätt att visa oss att en person är extraordinar.