Den 24 maj ber världens katoliker för kyrkan för Kina

(21.05.08) I brevet som Benedictus XVI skrev till den katolska kyrkan i Kina för ett år sedan, den 30 juni 2007, fastställde påven en internationell årlig bönedag, den 24 maj varje år, för kyrkan i Kina. Att han valde just denna dag är för att det är en stor högtid för de katolska kineserna. Det är dagen de firar Vår Fru av Sheshan – de kristnas hjälp. Detta Maria sanktuarium ligger cirka 5 mil syd-väst om Shanghai och är det mest besökta vallfärdsmålet i Kina.

Påvens uppmaning till världens troende är att förena sig i bön med Kyrkan i Kina denna dag, och då be om djupare och mer synbar enhet inom Kyrkan. Påven citerar aposteln Paulus i sin uppmaning till bön och åkallan, till förbön och tacksägelse för alla människor, för kungar och alla som har makt. (1 Tim 2,1-4), och han påminner om Jeus bud att älska våra fienden, och be för dem som förföljer oss. I brevet uttrycker påven även sin uppmuntran att vara uthålliga i sin vittnesbörd om Jesus, stärkta av vetskapen om att allt lidande, både förr och nu, inte är förgäves utan kommer att belönas även om det ibland kan verka som ett sorgligt misslyckande.

SheShan katedralens historia går tillbaka till år 1863, och det är den största kristna kultplatsen i hela bortre Asien. Det är inte bara ett vallfärdsmål för kineser utan pilgrimer når sanktuariet från alla delar av Asien. Kyrkan är byggd i kors och det finns 3000 sittplatser. I toppen av klocktornet som är 38 meter högt, står en bronsstaty av Maria med Jesusbarnet i sin famn. Sanktuariet har en spännande historia. Det började med att några jesuitmissionärer köpte mark på vilket det stått ett övergivet buddistkloster. Där byggde de ett litet hem med kapell. Högst upp på kullen ställde de en Maria staty.

När kristendomsförföljelserna tog fart i juni 1870 brändes alla kyrkor. Jesuiterna lovade då Maria att de skulle bygga en kyrka i hennes ära om hon skyddade dem. De fick hennes beskydd och kort därefter började bygget som skulle ta två år att slutföra eftersom allt material bars för hand upp för kullen. Den första kyrkan var mycket liten, och var en blandning mellan kinesisk och västerländsk arkitektur. Framför kyrkan ställdes 8 lejonstatyer i sten. Allt eftersom har det även tillkommit ytterligare kyrkor på väg upp för kullen i det Heliga Hjärtats och den Helige Josefs ära. Men år 1925 tyckte man att kyrkan inte längre var i klass med Shanghais kyrkor både vad gällde storlek och dekoration. Så därför rev man den och byggde en ny. Det nya kyrkoprojektet tog 10 år att avsluta och den nya kyrkan invigdes 1935. Kyrkan uppmärksammades vid den Heliga Stolen, och 1942 gav Pius XII sanktuariet ett hedersutnämnande som basilica minore, vilket innebär att den räknas till de påvliga kyrkosätena. Men redan Pius IX hade uppmärksammat vallfärdsorten och uppmanade Kinas troende att besöka den under maj månad. Många av de lokala katolikerna är fiskare och därför är det inte ovanligt att de gör sin pilgrimsfärd i båt. I maj månad fylls därför de kringliggande floderna med båtar i vallfärd.
Men detta gjorde inte tillvaron tryggare för sanktuariet. Under den kulturella kommunist revolutionen som härjade i Kina 1949, förstördes sanktuariet allvarligt. Madonnastatyn revs ner och förstördes, och en ny Mariastaty fick sin plats i toppen av klocktornet igen först år 2000. Jesuiterna som är kända för sitt intresse för vetenskaplig utveckling har även inrättat det astronomiska Observatoriet som ligger i närheten.

Påven Benedictus XVI har i år skrivit en bön till Vår Fru av Sheshan. Bönen är 4 strofer lång och bönen är en vädjan om beskydd, och hjälp till de kinesiska katolikerna att vittna om Kristi kärlek. Påven avslutar bönen med orden: ” behåll de kinesiska katolikerna enade med Petri klippa, på vilken kyrkan är byggd.” och sätter här fingret på den känsliga relationen mellan den katolska kyrkan och Kina.

I januari förra året såg påven ett behov av att göra en fördjupad översikt över situationen i Kina och bjöd därför in representanter från de kinesiska stiften Hong Kong, Macao och Taiwan, som följer utvecklingen på närmare håll. Under detta möte blev ett antal akuta problem tydliga som berör de grundläggande principerna om Kyrkan och religionsfrihet.

Under detta möte uppmärksammades det dyra pris som Kinas katoliker måste betala för att vara trogna Kyrkan i Rom. Men som alltid när något inte är självklart utan kräver ett val, är det häpnadsväckande med vilken styrka de kinesiska katolikerna väljer denna trohet. Man kan säga att kyrkan i orienten blomstrar, något som även uppmärksammats i den kvantitet och kvalitet av kallelser till det religiösa livet som kommer från bortre Asien.

Under det här året har man vid flera tillfällen studerat påvens brev och några punkter är av extra vikt: hur man ska evangelisera i globaliseringens tidsålder, hur man ska förlåta och försonas inom kyrkan, hur och vem ska styra stiften, och hur ska man föra en konstruktiv och respektfull dialog med de kinesiska myndigheterna.

Kina befolkning har ökat med cirka 13 miljoner personer om året de senaste 10 åren och i Kina bor för närvarande närmare 1 miljard 300 miljoner människor. Detta är dock en siffra man kan spekulera om eftersom myndigheterna inte vill medge att de misslyckas med den demografiska kontrollen. Det är inte heller lätt att veta exakt statistik över de olika religionerna i Kina. I den officiella katolska kyrkan i Kina, den s k patriotiska under regeringens kontroll, finns det cirka 12 miljoner troende, i 138 stift. Regeringen säger dock att det inte finns mer är 4 miljoner katoliker. I Kinas konstitution står det sedan revolutionen 1949, att landet officiellt är ateistiskt, men under de senaste årtionden är det uppenbart hur unga söker sig till religioner, främst i jordbruksområden och i kuststäderna. Anledningen säger resultatet av en studie vid Shanghais universitet är de snabba förändringarna som kineserna måste bemöta.

I ett av det kommunistiska partiets dokument från 2004 står det att ”en av de största farorna är den religiösa tillväxten” i Kina. Konstitutionen säger att det finns religionsfrihet men i verkligheten gäller det bara dem som har fått myndigheternas tillåtelse. I landet finns det t ex 120 katolska biskopar men endast 74 av dessa är officiella och de resterande tillhör den s k underjordiska kyrkan, (trogen påven).

Relationen mellan Kyrkan i Rom och Kina befinner sig nu i en reflektionspaus. Den Heliga Stolens hopp är att kunna återuppta dialogen med de styrande myndigheterna för att ta sig över gångna missförstånd och tillsammans arbeta för det kinesiska folkets bästa och freden i världen.