"ett ljus för de andra folken” (Jes 42:6) - Israels nya ambassadör vid den Heliga
Stolen överräckte sina kreditbrev till Benedictus XVI
(12.05.2008) Benedictus XVI tog emot Israels nya ambassadör vid den Heliga Stolen,
Hans Excellens Mordechay Lewy. Det har gått 15 år sedan Vatikanen och Israel undertecknade
det avtal som ledde till att de i juni 1994 upprättade fullständiga diplomatiska relationer.
Det var ett historiskt steg i försoningen mellan den katolska kyrkan och judarna,
jämförbart med när det andra Vatikankonciliet sade att judarna inte bar någon kollektiv
skuld till Jesu död i dokumentet om ickekristna religioner "Nostra aetate".
De
kristna i Israel och i hela det Heliga landet är inte bara en lokalkyrka. De företräder
de kristna i hela världen, som ser till det Heliga landet som till ett andligt hemland.
Därför är försoningen mellan den katolska kyrkan och judarna av sådan vikt. Den "grundläggande
överenskommelsen" från 1993 följdes 1997 av en överenskommelse som erkände den katolska
kyrkan som en juridisk person i Israel. Man har sedan väntat på en ekonomisk överenskommelse.
I samband med att den nytillsatte ambassadören överräckte sina kreditbrev
höll den Helige Fadern ett tal till Hans Excellens Mordechay Lewy. ”Jag överräcker
mina lyckoönskningar under firandet av Statens Israels 60 års minne”, sade påven.
Israels Självständighetsdag firas varje år enligt den hebreiska kalendern den 5 Iyar,
det datum när Staten Israel tillkom 1948.
”Den Heliga Stolen”, fortsatte
Benedictus XVI, ”sätter ett stort värde på våra diplomatiska relationer. De Heliga
städerna Rom och Jerusalem representerar centrala källor för tro och visdom i den
västerländska civilisationen. Följaktligen har banden mellan Israel och den Heliga
Stolen djupare resonans än de som skapas formellt av den juridiska dimensionen”.
”Jag
vet”, sade påven, ”att ni delar min oro över minskningen av antalet Kristna i mellanöstern,
Israel inkluderat, genom emigration. De Kristna är inte ensamma med att lida under
osäkerhet och våld, men de är i flera avseenden särskilt utsatta i denna tid. Följaktligen
hoppas jag att den växande vänskapen mellan den Heliga Stolen och Israel hittar vägar
att på nytt försäkra de Kristna invånarna, så att de kan uppleva hoppet av en säker
och fredlig framtid i deras förfäders land, utan att behöva känna trycket av att flytta
till andra delar av världen”.
”Kristna i det Heliga Landet”, tillade den
Heliga Fadern, ” har länge haft goda relationer med både muslimer och judar. Deras
närvaro i ert land, samt det fria utövandet av Kyrkans liv och mission, har möjligheten
att starkt bidra till läkandet av klyftan mellan de två samfunden. Jag inbjuder er
regering att fortsätta hitta vägar för att kunna ta till vara på den goda viljan de
Kristna har, både för de naturliga ättlingarna av folket som först hörde Guds röst
och för våra muslimska bröder och systrar vilka har levt och haft tillbedjan under
flera sekler i det land alla tre traditioner kallar ”heligt”.
”Jag är medveten
om att svårigheterna för de kristna i det Heliga Landet”, sade Benedictus XVI, ”också
är relaterade till spänningarna mellan den judiska och palestinska staten. Jag manar
er regering att göra allt för att förbättra den andres svårigheter – friheten att
driva legitim affärsverksamhet, friheten att resa till heliga platser, för att på
så sätt kunna glädja sig åt fred och säkerhet”.
”Vatikanen”, avslutade
påven, ”välkomnar att er regering har uttryckt sin vilja att bära vidare den förnyade
kraften från fredssamtalen i Annapolis och som jag uttryckte i mitt tal i F.N. är
det nödvändigt att vara öppen för vartenda tecken på dialog och försoning. När alla
folk i det Heliga Landet lever i fred och harmoni, i två självständiga stater bredvid
varandra, skulle det vara ett enormt bidrag för världsfreden. Israel skulle då verkligen
vara ”ett ljus för de andra folken” (Jes 42:6).