Friheten är alltid ny. Benedictus XVI:s tacktal i Vita Huset.

(16.04.2008) Här följer delar av Benedictus XVI:s tacktal till president Bush under välkomsceremonin i det Vita Huset.

”Herr President,
Tack för era kära välkomstord å det amerikanska folkets vägnar. Jag uppskattar djupt er inbjudan till detta underbara land. Min resa sammanträffar med en viktig tid för den Amerikanska Kyrkan: firandet av tvåhundraårsdagen då landets första stift – Baltimore – blev erkänt som ärkestift och etablerandet av biskopssätena i New York, Boston, Philadelphia och Louisville. Men jag är glad att få vara hela Amerikas gäst. Jag kommer som en vän, en som predikar evangeliet och en med stor respekt för detta väldiga pluralistiska samhälle. Amerikas katoliker har gett, och fortsätter att ge, utomordentliga bidrag till nationens liv. När jag nu begynner mitt besök, litar jag på att det skall bli en källa av förnyelse och hopp för Kyrkan i USA, och förstärka det katolska beslutet att bidra allt mer ansvarsfullt till nationens liv, för vilket de är så stolta medborgare.

Från republikens gryning har Amerikas frihetssträvan följt övertygelsen om att principerna som styr det politiska och sociala livet är intimt förenade med en moralisk ordning grundad på Gud Skaparen. Författarna till nationens grundläggande dokument bygger på denna övertygelse när de förkunnar “den självklara sanningen” i att alla människor är likvärdigt skapade och utrustade med rättigheter som grundar sig i naturlagen och naturens Gud. Amerikas historia visar svårigheterna, striderna samt den intellektuella och moraliska styrkan som krävdes för att forma ett samhälle trogen dessa ädla principer. I denna process, som smidde nationens själ, var den religiösa tron en ständig och drivande kraft, till exempel i striden mot slaveri och i rörelsen för medborgerliga rättigheter. In i vår egen tid, särskilt i krissituationer, fortsätter det amerikanska folket att hitta styrka i detta fädernearv av gemensamma ideal under sin strävan.


Under de kommande dagarna ser jag inte bara fram emot att möta Amerikas katoliker men även andra kristna församlingar, liksom representanter för flera religiösa traditioner närvarande i detta land. Historiskt har inte bara katoliker, utan samtliga troende funnit friheten att vörda Gud i Amerika, i överensstämmelse med deras samveten, och samtidigt vara komponenter i ett samhälle där varje individ och grupp kan göra dess röst hörd. Medan nationen konfronteras med de allt mer komplexa politiska och etiska frågorna i vår tid, är jag trosviss om att det amerikanska folket kommer att i deras religiösa tro hitta en säker insiktskälla, och inspiration att bedriva en förnuftig, ansvarsfull och respektfull dialog, i strävan att bygga ett mer humant och fritt samhälle.


Frihet är inte endast en gåva, utan även en kallelse till personligt ansvar. Den amerikanska befolkningen känner till detta – nästan varje stad i detta land har ett minnesmonument som hedrar de som offrade sina liv för att försvara friheten, både hemma och utomlands. Frihetens upprätthållande kräver att man odlar dygd, självdisciplin, uppoffring för det allmänna goda och en ansvarskänsla emot mindre lyckligt lottade. Det kräver även modet att engagera sig i det medborgerliga livet och att ta med den personliga övertygelsen och sina egna värden i den offentliga debatten. I ett ord, friheten är alltid ny. Varje generation måste vinna friheten för det goda. Få har förstått detta på ett mer klarsynt sätt än påven Johannes Paulus II. När han reflekterade över frihetens andliga seger över diktaturens Östeuropa, påminde han oss om hur historien visar om och om igen, att: ”i en värld utan sanning, förlorar friheten sin grund”, och en demokrati utan värden kan förlora dess själ (Centesimus Annus, 46). Dessa profetiska ord liknar President Washington’s övertygelse, som han uttryckte i sitt avskedsstal; religion och moral utgör grunden i politisk framgång.


Kyrkan, för sin del, önskar bidra till byggandet av en värld allt mer värdig den mänskliga personen, skapad i Guds avbild (Gen 1:26-27). Hon är övertygad att tro skänker nytt ljus på alla ting, och att evangeliet visar varje mans och kvinnas ädla kallelse och den sublima mening (Gaudium et Spes, 10). Tron ger oss även styrkan att besvara vår kallelse och vårt hoppet som inspirerar oss till att arbeta mot ett alltmer rättvist och broderligt samhälle. Även unionens fäder förstod att demokratin kan bara blomstra, när de politiska ledare och folket är vägledda av sanningen och den visdom dom de moraliska principerna stödjer.


Under över ett århundrade har U.S.A. spelat en viktig roll i det världssamfundet. På fredag, har jag äran att tala inför FN:s generalförsamling där jag hoppas kunna uppmuntra ansträngningarna att göra denna institution till en alltmer effektiv röst för världens folks legitima ambitioner. Under 60-årsfirandet av den universella deklarationen för mänskliga rättigheter är den globala solidariteten lika angelägen nu som förr. Amerika har traditionellt visat sig generös i bemötandet av våra omedelbara mänskliga nödvändigheter, och med att erbjuda bistånd och katastrofhjälp. Jag är övertygad att detta intresse för den mänskliga familjen kommer att fortsätta finna tålmodigt uttryck i den internationella diplomatin med att lösa konflikter och främja framsteg. På detta sätt kommer framtidens generationer kunna leva i en värld dör sanning, frihet och rättvisa kan blomstra.


Herr President, kära vänner: medan jag börjar mitt besök i U.S.A., uttrycker jag än en gång min tacksamhet, min glädje i att vara bland er, och mina innerliga böner att vår allsmäktiga Gud skall bestyrka denna nation och dess folk i rättvisans, välståndet och fredens vägar. God bless America!