Antillernas biskopar är i Rom på ”ad limina” besök.
(31.03.2008) Från den 31 mars till den 7 april är Antillernas biskopar i Rom på ”ad
limina” besök. Biskoparna från Antillernas biskopkonferens har ett pastoralt område
som omfattar engelska, franska och holländska territorier i Karibien, med undantag
för Haiti. Som alla biskopkonferenser måste de vart femte år delta i ett Ad Limina
besök, då man vallfärdar till apostlarna Petrus och Paulus gravar i Rom samt överlämnar
en rapport om stiftens framsteg under de senaste fem åren till den Heliga Fadern.
Den katolska kyrkan inom detta område består av fem provinser, med fem ärkestift,
fjorton stift och två självständiga missioner, totalt 21 ecklesiastiska enheter. Politiskt
är de fem provinserna indelade i 13 självständiga nationer, tre franska departement,
två delar av det holländska kungadömet med fullständigt internt självstyre samt sex
brittiska kolonier. Dessutom besitter en amerikanskt bunden stat observatör status. Det
är med andra ord det område som inkluderar Anguilla, Antigua och Barbuda, Holländska
Antillerna, Aruba, Bahamas, Barbados, Belize, Bermuda, Cayman öarna, Dominica, Jamaica,
Grenada, Guadalupe, Guyana, Franska Guyana, Martinique, Montserrat, Saint Kits och
Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadine, Surinames, Trinidad och Tobago, Turks
och Caicos, Brittiska Jungfruöarna samt de Amerikanska Jungfruöarna.
Ärkebiskopen
i Kingston på Jamaica, Mons. Lawrence Burke, som är president för Antillernas biskopskonferens
har berättat om stiftens hopp och utmaningar: ”Det största pastorala problemet”, säger
Ärkebiskop Burke, ”är att kyrkan inte växer i de flesta av våra länder. Det finns
en stark influens från Nordamerika och den katolska kyrkan kan inte tävla med denna
invasion av evangeliska grupper. Men man erkänner också att den katolska kyrkan är
den kyrka som är först med att erbjuda folket hjälp, i synnerhet i omsorgen av våra
fattigaste medborgare.”
”Vi har främjat olika initiativ mot Aids sjukdomen”,
fortsätter han, ”bland annat i form av goda stödgrupper och barnavård. Vi har dessutom
en vidsträckt skolutbildning. Utbildning har varit en ständig kallelse i vårt apostolat.
Men tyvärr, under ett flertal år, har vi inte utbildat nog med lekmän, män och kvinnor
till att kunna överta dessa skolor, nu när de religiösa kallelserna har krympt. Detta
har starkt bidragit till att dessa skolor numera endast är katolska till namnet.”
”Men
vi har trotsat denna trend”, upplyser presidenten för Antillernas biskopskonferens,
”och börjat arbetet för en återfödelse av den katolska identiteten i våra skolor.
Till exempel, på Jamaica, där majoriteten av både lärare och elever är protestanter
har vi funnit professorer mycket öppna till den katolska läran med de värden och den
uppfostran som vi uppmuntrar.”
”En annan utmaning i regionen", tilläger han,
"är just den svåra minskningen av kallelser och reduceringen av präster och religiösa.
Detta problem har sina rötter i den materialistiska kulturen vilket dominerar de mer
välbärgade familjerna till den grad att de inte har något intresse i att deras barn
vigs till prästerskapet eller ordenslivet. Detta leder till den nuvarande situationen
där den absoluta majoriteten av prästkandidater och noviser härstammar från mycket
fattiga familjer, flera från ensamstående föräldrar. Det innebär redan en svår psykologisk
press som gör deras formation i våra seminarier problematisk.”
”Våldet och
förlorad respekt för människolivet är ännu ett problem”, avslutar Mons. Lawrence Burke.“Våra
regeringar och vårt folk vill ha enkla och snabba lösningar, med dödsdomar och militäringripande.
Realiteten vi måste lösa är istället fattigdomen, arbetslösheten och utbildningssystemet.
På grund av dåligt formerade och motiverade lärare, möter våra skolor inte ungdomarnas
behov. Till slut finns det allvarliga problemet med abort. I ett flertal länder som
Santa Lucia, Barbados och Guyana har det legaliserats. Den Katolska Kyrkan, tillsamman
med evangeliska rörelser, arbetar mot denna trend.”