Benedictus XVI har träffat Guatemalas biskopar under deras "ad limina" besök.

(06.03.2008) Benediktus XVI har träffat Guatemalas biskopar som vart femte år kommer på "ad limina" besök till Rom. Påven talade om fattigdomen och våldet i landet, det missionära arbetet och samarbetet mellan församlingar och dess präster.


Han uttryckte sin oro för den "spridande fattigdomen och våldet i landet som orsakar att hundratals medborgare emigrerar till andra länder", med svåra följder för det personliga livet samt för familjelivet. Påven Benedictus XVI noterade att Guatemalansk tradition och kultur främjar familjevärden. "Familjen" noterade han "är samhällets kärna, grunden för existensen och grunden för spridandet av tron". "Men" tillade han "idag möter den stigande svårigheter, både pastorala och mänskliga."


Påven underströk en annan svårighet. Det gällde spridandet av sekter över territoriet. "Gud", sade han, "har välsignat det guatemalanska folket med en djup andlighet, rik i sitt uttryck och det har mognat till en stabil kristen gemenskap." "En stark tro och deltagande i sakramenten kan endast förstärka de troendes motstånd för dessa sekter och karismatiska grupper."


Påven avslutade med att tala om det ovärderliga i det pastorala samarbetet och att biskoparna skulle göra till sin prioritet den mänskliga och teologiska formationen av religiösa. Till sist påminde han deltagarna om den Sydamerikanska Missionära Kongressen i Guatemala 2003, som fastslog vikten av det missionära arbetet.


KORT OM GUATEMALA


Romersk katolicism är den dominerande kyrkliga riktningen i landet. Guatemala är med sina nära 13 miljoner invånare den folkrikaste nationen i Centralamerika. Stora delar av den guatemalanska befolkningen har dock inte haft lyckan att få leva i fred, trygghet och rättvisa. Ett brutalt inbördeskrig som skördade mer än 200 000 liv härjade fram till så sent som 1996. Landets dramatiska historia har satt djupa spår i det guatemalanska samhället och problem som djup fattigdom, en snedvriden inkomstfördelning och medborgerlig maktlöshet skapar stora utmaningar inför framtiden.


I Guatemala samt delar av dagens Mexico, Belize, El Salvador och Honduras utvecklads Mayarikets unika samhälle med högtstående kunskaper inom matematik, astronomi, arkitektur och konst. 1523 anlände de spanska erövrarna under ledning av Pedro de Alvarado och inom loppet av två år hade mayariket besegrats och ställts under det spanska kungahusets kontroll. Den centralamerikanska frigörelsen från Spanien 1821 inleddes i det som idag utgör Guatemala, bland annat i samband med Napoleons invasion av Spanien.

Från självständigheten fram till 1980-talet växlade makten mellan olika typer av autokratier och militärdiktaturer Den politiska diskontinuiteten är uppenbar; sedan 1986 har ännu inget politiskt parti suttit vid makten längre än en mandatperiod. Kyrkan anklagades under inbördeskriget för att ha startat gerillan för man lärde befolkningen politisk medvetenhet Korruption, pengatvätt, narkotikahandel och övrig organiserad brottslighet - i samspel med ett svagt rättsväsende - är några av Guatemalas största utmaningar.


En av dom som särskilt verkade i Guatemala för befolkningens rättigheter var dominikanen Bartolomé de las Casas (d. 1566). Han hade själv kommit till den nya världen som kolonisatör men omvände sig efter mötet med dominikanerna. I föreläsningar och i en lång rad böcker utvecklade han sina huvudtankar: tvång och evangelisation kan inte förenas, evangeliet kräver rättvisa och respekt för människor, och slavhandelen är en dödssynd.


De las Casas fick påvarnas stöd, bland annat i Paulus III:s bulla Sublimis Deus mot rasdiskriminering från 1537, men situationen förbättrades inte nämnvärt. Kampen fortsatte emellertid i tanke och handling. På grundval av thomistiska principer utvecklade dominikanska teologer (Salamancaskolan) idén om de mänskliga rättigheterna.


Under 1700-talet tog Guatemala starka intryck av den franska revolutionen och dess antiklerikalism. Den antireligiösa propagandan blev i början av 1900-talet ännu aggressivare. I Guatemala förekom blodiga förföljelser mot prästerskapet. Men folket höll fast vid sin katolska tro.


Ett intressant drag i den guatemaltekiska religiositeten är att när kristendomen spreds försvann inte den urgamla maya-traditionen. Tvärtom har man under senare år kunnat se en revitalisering av mayakulturen, delvis på grund av att den är identitetsskapande då maya-indianer kämpar för sina rättigheter gentemot de europeiska ”ladinos”. Mayareligiositeten finns sida vid sida med den katolska kyrkan och den katolska kyrkan inkorporerar delar av mayareligiositeten.


Kampen för rättvisa har nu som på 1500-talet fortsatt i Gautemala genom teologiska förespråkare. Befrielseteologerna har särskilt uppmärksammats. Befrielseteologin uppstod i Latinamerika under diktaturernas 60-tal som en motreaktion mot marginaliseringen av de fattiga i de latinamerikanska samhällena. Man menade och menar att de fattiga, de förtryckta har tolkningsföreträde till bibeln och har rätt att tolka den utifrån de levnadsbetingelser de tvingas leva under. De har emellertid mötts av motstånd på grund av deras marxism. Stridigheterna har fått troskongregationen att ingripa, bland annat med två sinsemellan tämligen olika skrivelser, den ena varnande, den andra uppmuntrande.

(TRYCK "ON DEMAND" PÅ HEMSIDAN FÖR ATT LYSSNA PÅ VÅRA DAGLIGA PROGRAM)