Benedictus XVI har träffat Guatemalas biskopar under deras "ad limina" besök.
(06.03.2008) Benediktus XVI har träffat Guatemalas biskopar som vart femte år kommer
på "ad limina" besök till Rom. Påven talade om fattigdomen och våldet i landet, det
missionära arbetet och samarbetet mellan församlingar och dess präster.
Han
uttryckte sin oro för den "spridande fattigdomen och våldet i landet som orsakar att
hundratals medborgare emigrerar till andra länder", med svåra följder för det personliga
livet samt för familjelivet. Påven Benedictus XVI noterade att Guatemalansk tradition
och kultur främjar familjevärden. "Familjen" noterade han "är samhällets kärna, grunden
för existensen och grunden för spridandet av tron". "Men" tillade han "idag möter
den stigande svårigheter, både pastorala och mänskliga."
Påven underströk
en annan svårighet. Det gällde spridandet av sekter över territoriet. "Gud", sade
han, "har välsignat det guatemalanska folket med en djup andlighet, rik i sitt uttryck
och det har mognat till en stabil kristen gemenskap." "En stark tro och deltagande
i sakramenten kan endast förstärka de troendes motstånd för dessa sekter och karismatiska
grupper."
Påven avslutade med att tala om det ovärderliga i det
pastorala samarbetet och att biskoparna skulle göra till sin prioritet den mänskliga
och teologiska formationen av religiösa. Till sist påminde han deltagarna om den Sydamerikanska
Missionära Kongressen i Guatemala 2003, som fastslog vikten av det missionära arbetet.
KORT OM GUATEMALA
Romersk katolicism är den dominerande kyrkliga
riktningen i landet. Guatemala är med sina nära 13 miljoner invånare den folkrikaste
nationen i Centralamerika. Stora delar av den guatemalanska befolkningen har dock
inte haft lyckan att få leva i fred, trygghet och rättvisa. Ett brutalt inbördeskrig
som skördade mer än 200 000 liv härjade fram till så sent som 1996. Landets dramatiska
historia har satt djupa spår i det guatemalanska samhället och problem som djup fattigdom,
en snedvriden inkomstfördelning och medborgerlig maktlöshet skapar stora utmaningar
inför framtiden.
I Guatemala samt delar av dagens Mexico, Belize, El Salvador
och Honduras utvecklads Mayarikets unika samhälle med högtstående kunskaper inom matematik,
astronomi, arkitektur och konst. 1523 anlände de spanska erövrarna under ledning av
Pedro de Alvarado och inom loppet av två år hade mayariket besegrats och ställts under
det spanska kungahusets kontroll. Den centralamerikanska frigörelsen från Spanien
1821 inleddes i det som idag utgör Guatemala, bland annat i samband med Napoleons
invasion av Spanien.
Från självständigheten fram till 1980-talet växlade makten
mellan olika typer av autokratier och militärdiktaturer Den politiska diskontinuiteten
är uppenbar; sedan 1986 har ännu inget politiskt parti suttit vid makten längre än
en mandatperiod. Kyrkan anklagades under inbördeskriget för att ha startat gerillan
för man lärde befolkningen politisk medvetenhet Korruption, pengatvätt, narkotikahandel
och övrig organiserad brottslighet - i samspel med ett svagt rättsväsende - är några
av Guatemalas största utmaningar.
En av dom som särskilt verkade i Guatemala
för befolkningens rättigheter var dominikanen Bartolomé de las Casas (d. 1566). Han
hade själv kommit till den nya världen som kolonisatör men omvände sig efter mötet
med dominikanerna. I föreläsningar och i en lång rad böcker utvecklade han sina huvudtankar:
tvång och evangelisation kan inte förenas, evangeliet kräver rättvisa och respekt
för människor, och slavhandelen är en dödssynd.
De las Casas fick påvarnas
stöd, bland annat i Paulus III:s bulla Sublimis Deus mot rasdiskriminering från 1537,
men situationen förbättrades inte nämnvärt. Kampen fortsatte emellertid i tanke och
handling. På grundval av thomistiska principer utvecklade dominikanska teologer (Salamancaskolan)
idén om de mänskliga rättigheterna.
Under 1700-talet tog Guatemala starka
intryck av den franska revolutionen och dess antiklerikalism. Den antireligiösa propagandan
blev i början av 1900-talet ännu aggressivare. I Guatemala förekom blodiga förföljelser
mot prästerskapet. Men folket höll fast vid sin katolska tro.
Ett intressant
drag i den guatemaltekiska religiositeten är att när kristendomen spreds försvann
inte den urgamla maya-traditionen. Tvärtom har man under senare år kunnat se en revitalisering
av mayakulturen, delvis på grund av att den är identitetsskapande då maya-indianer
kämpar för sina rättigheter gentemot de europeiska ”ladinos”. Mayareligiositeten finns
sida vid sida med den katolska kyrkan och den katolska kyrkan inkorporerar delar av
mayareligiositeten.
Kampen för rättvisa har nu som på 1500-talet fortsatt
i Gautemala genom teologiska förespråkare. Befrielseteologerna har särskilt uppmärksammats.
Befrielseteologin uppstod i Latinamerika under diktaturernas 60-tal som en motreaktion
mot marginaliseringen av de fattiga i de latinamerikanska samhällena. Man menade och
menar att de fattiga, de förtryckta har tolkningsföreträde till bibeln och har rätt
att tolka den utifrån de levnadsbetingelser de tvingas leva under. De har emellertid
mötts av motstånd på grund av deras marxism. Stridigheterna har fått troskongregationen
att ingripa, bland annat med två sinsemellan tämligen olika skrivelser, den ena varnande,
den andra uppmuntrande.
(TRYCK "ON DEMAND" PÅ HEMSIDAN FÖR ATT LYSSNA PÅ
VÅRA DAGLIGA PROGRAM)