Fastevandringen som vi gör tillsammans går mot omvändelse och förnyelse, sa Benedictus
XVI vid onsdagens audiens
Det blev dubbel audiens för påven idag. Det hade kommit så många deltagare att audienshallen
inte räckte till, över 15 000, så några tusen personer fick placeras i Peterskyrkan
dit Påven kom personligen, innan den gemensamma audiensen i Audienshallen började
och som alla kunde följa på de stora TV-skärmarna. Vi börjar med att höra vad
Påven sade till de engelsktalande deltagarna: "I dagens katekes fortsätter vi
att sätta den Helige Augustinus i fokus., en inflytelserik författare med stor produktion
. Förmodligen är Augustinus mest kända verk hans ”Bekännelser”, en böneliknande reflektion
om hans liv i vilken han behandlar sina synder och betonar Herrens nåd och barmhärtighet.
I De Civitate Dei beskriver Augustinus spänningen mellan två städer: den världsliga
staden som har sin källa i kärleken till den egna personen och i likgiltigheten
för Gud, och den himmelska staden som föds i kärlek till Gud och visar likgiltighet
till vårt jag. Verket bestod av 22 böcker och Augustinus skrev dem mellan åren 413
och 426. Detta var just efter att Rom invaderats av goterna år 410 och då fick Augustinus
höra att Gud inte skyddat staden och därför inte kunde vara de kristnas rätte Gud.
Svaret på detta kom i Augustinus verk där han förklarade att man måste skilja på
det politiska och det andliga i kyrkan. I De Trinitate uttrycker Augustinus
kärnan av den kristna tron: en Gud i tre varelser – Fadern , Sonen och Den Helige
Anden. Även om Augustinus är känd för sitt rika intellekt och många skrifter, var
ändå hans första tanke att sprida det kristna budskapet. Han strävade alltid efter
att uttrycka evangeliet på ett sätt som varje man, kvinna och barn kunde förstå,
så att alla kunde komma till kännedom om den räddande sanningen, Jesus Kristus.
Må vi följa hans exemmpel och dela den Goda nyheten med andra. Till de församlade
i Peterskyrkan sa Påven: I medvetandet om att kärleken är det levnadssätt som utmärker
den troende, ber jag er att aldrig tröttna på att vara barmhärtighetens vittnen. Den
fastevandring som vi tillsammans gör är det rätta tillfället för en klar ansträngning
mot omvändelse och andlig förnyelse för att väcka den autentiska tron, för att återuppliva
förhållandet till Gud och för ett generöst, evangeliskt engagemang.