Katolikerna i Sri Lanka kämpar mot den stigande våldsspiralen

. I Sri Lanka strävar kyrkan efter att bygga broar och skapa försoning mellan nord och syd, mellan öst och väst. Biskoparna, prästerna, ordensfolket och lekmännen är alla kallade att stå som ett hoppets tecken mitt i allt våldet. ”Vi måste hejda våldets spiral och den ström av blod som rinner över landet.” Det är en appell som kommer från katolikerna på frontlinjen medan de försöker hjälpa flytktingarna , alla offren för konflikten i landet , som åter blossat upp denna månad.
Människorna är klämda mellan regeringens bombattacker och rebellernas dynamitattentat och priset är högt med många förlorade liv. Dödsfallen bara ökar, folket lider av den fattigdom som redan fanns och den nya fattigdomen som förvärrats av konflikten.
Under de första tre dagarna efter det eld-upphör som fastställdes den 16 januari har 43 civila dödats och bland dem även barn, andra rapporteras saknade, detta enligt Jesuit Refuge Service i Sri Lanka. Situationen är spänd och människorna lever i skräck.
Den 4 februari, 60 årsdagen för Sri Lankas oberoende från Storbritannien, ville människorna fira händelsen men drabbades i stället av blodiga attentat. Medan militären marcherade genom Colombos gator kastades bomber på andra håll i landet med 14 döda och åtskilliga skadade.
P.g. av våldet har regeringen låtit stänga skolorna under en veckas tid samtidigt som militären kontrollerar fordon och människor på huvudstadens gator. Man har även förbjudit allt sändande av sms i rädslan för att terroristerna kan utnyttja dessa för deras inre komunikation.
Den 2 och 3 februari dog ytterligare 35 personer i attentat mot platser och transportmedel.
I den situationen försöker Msg Perera, som är ordförande för kommissionen för Rättvisa och Fred i landet, att förklara vikten av att med tålamod utstå lidandet , just som Kristus själv gjorde. Kristus på korset visste att han inte bar på någon skuld men han måste ändå ta på sig det orättvisa lidandet. Folket i Sri Lanka lider oskyldigt av fattigdom och förtyck och de är utnyttjade. Vårt folk, säger biskopen är även de liksom fastspikade på korset och även de hungrar efter fred , rättvisa, kärlek , sanning och jämlikhet.
I den nuvarande sitautionen där vi ännu inte övervunnit följderna efter Tsunamikatastrofen år 2005 kämpar vi mot både naturkatastrofer och mänskliga katastrofer. Men Kristus lever i dessa människor och biskopen påminner om Kristi egna ord. Det som ni har gjort till en av mina minsta bröder , det har ni gjort till mig. Låt oss ägna faste tiden åt försoning och fred mellan våra bröder och för att kunna bygga upp freden.