Några av världens akuta problem i en intervju med Vatikanens statssekreterare, Kardinal Tarcisio Bertone

Den italienska veckotidningen Famiglia Cristiana har gjort en intervju, en slags världenrunt resa med Kardinal Tarcisio Bertone, Vatikanens statssekreterare, till olika länder och i frågor där läget är speciellt akut och vi ska höra några av hans synpunkter på problemen. Den första frågan lyder : Kan man tala om ett närmande mellan de ortodoxa och kyrkan i Rom?
S: Den ekumeniska frågan är ett viktigt ämne för Benedictus XVI. Detta nämnde han redan i sitt första officiella anförande och han satte även frågan i fokus vid det sista konsistoriet med världens kardinaler. Ett av problemen som måste granskas närmare är frågan om påvens egen roll som ledare. I andra frågor, som berör t.ex familjen, freden och miljön är enheten tydligare. I teologiska frågor fortsätter ofta en rätt livlig diskussion. Men jag är säker på att med den uppskattning som Påven rönt som teolog, så kan man börja vänta sig stora framsteg.

F:Vad kan det brev om dialog från 138 intellektuella muslimer som sänts till Vatikanen medföra för resultat?
S: Det innebär givetvis en påtryckning om att fördjupa dialogen konkret med islam. Heliga Stolens svar blev genast positivt och borde medföra ytterligare steg framåt. Påven har uttryckt sin önskan om att ta emot en delegation från muslimskt håll. Det gäller att diskutera i harmoni om allt det som enar oss, utan att för det glömma sådant som skiljer oss åt.

F: Hör frågan om Mellanöstern till de allvarligare problemen idag?
S: Den är nog en av de frågor som bekymrar oss mest just nu. Påven talar alltid om den med alla de statsöverhuvud som kommer till Vatikanen och han har ägnat den ett stor antal appeller under årets Angelusböner.

F :Hur är förhållandet till Israel?
S: Vi accepterar att problemen rör sig om säkerhet för Israel. Men samtidigt bör landets attityd inte övergå i en negativ hållning till katolska kyrkan som gjort mycket under de senaste femton åren för att reglera de diplomatiska förhållandena mellan våra resp. stater men även för en större förståelse för judendomen. Heliga Landets övervakare, fader Pizzaballa, påminner om att pilgrimerna som kommer till de heliga platserna bidrar till att ge en rättvis bild av Israel världen runt. Pilgrimsfärderna ger även Israel stora inkomster. I år har den religiösa turismen ökat och pilgrimerna varit betydligt fler än under det heliga året 2000. Men ibland verkar det som om Israel inte värdesätter detta på rätt sätt. Vi har engagerat oss i en intensiv dialog men tyvärr finner vi ingen lösning på vissa konkreta problem som äganderätten, visum och annat. Vår religiösa personal som arbetar i Heliga Landet får t.ex inte de visum de behöver och ändå utgör de ju inte något hot mot landets säkerhet. Sådana episoder blir till hinder mot ett fredfullt samarbete.

F:Beträffande Latinamerika har det uppstått en del kritik mot slutdokumentet efter biskoparnas möte i Aparecida, kan vi få en kommentar till det...
S:Dokumentet har godkänts enhälligt av biskoparna. Problemen som tidigare förelegat är i dag till stor del lösta och kyrkan i Latinamerika fungerar bra, detta även när det gäller hjälpverksamheten. Kyrkan i Peru har t.ex efter jordbävningen i augusti i fjol inte väntat på hjälp från de rikare kyrkorna utan börjat göra vad dom kan själva.
Beträffande kyrkan i Venezuela kan jag bara tillägga att den aldrig avbrutit dialogen med den politiska makten. Befolkningen i Venezuela visar stort mod och känner för friheten. De politiska ledarna måste lära sig att lyssna till folket som undan för undan mognar och blir medvetna om sin rättighet att själva vara protagonister.

F: Hur är förhållandet till Kuba?
S: Just nu håller jag på att förbereda en resa till Kuba i februari och jag hoppas då att få träffa Fidel Castros bror Raul, som idag leder landet. En positiv händelse är att man just rest ett monument till minne av Påven Johannes Paulus II:s besök på Kuba för tio år sedan i staden Santa Clara och jag kommer då att välsigna det under mitt besök.

F: Och beträffande Kina, har förhållandet förbättrats?
S: Vi har fått en viss öppning och vi har kontakter på gång . Det kinesiska partiets erkännande att religionerna har ett positivt värde är ett faktum som betyder en hel del. Man kan kanske säga att vi går framåt med små steg, men i rätt riktning.

F:Påven kommer att besöka FN i vår men samtidigt har han kritiserat FN på senaste tiden, vad innebär det?
S: Som vanligt har man klippt ut delar av vad han sagt och med det gett orden en annan betydelse. Hans oro beträffande FN:s framtid är lika stor som generalsekreterarens, Ban-Ki –Moons. Katolska kyrkan har alltid stött FN:s verksamhet och kommer inte att ändra sin politik. Man är övertygad om att FN är en helt nödvändig institution.

F: Besöket vid FN kommer att äga rum just under valkampanjen i USA. Kan det ha någon betydelse?
S:Någon har sagt att USA alltid befinner sig i valkampanj. Men vad Påven beträffar ligger hans fält ovanför partiernas nivå.

F: Påvens egen tidning , Osservatore Romano, har undergått vissa förändringar nyligen. Kan de anses positiva?
S. Jag tycker vår tidning gör ett bra jobb men vi måste även uppmuntra våra andra katolska media. De katolska nyhetsbyråerna Misna och Zenit är viktiga. Men vi behöver större samarbete mellan de katolska förläggarna, mellan press, radio och TV. Vi har ett projekt på gång att sammanbinda Osservatore Romano med några av de italienska dagstidningarna. Vi måste skapa en nätverksamhet och bli mer effektiva. Det är viktigt att stå sig i konkurrensen i dagens samhälle. Men jag märker att det finns stora resurser och god vilja, så jag känner mig optimist.

Beträffande familjens problem gjorde Kardinal Bertone följande kommentar:
På TV och i pressen talar man bara om våld och brott och sida upp och sida ner får man speciellt läsa om brott inom familjerna. Det är som om pressen hade en viss böjning att presentera just det onda som drabbar familjen, som om den normala familjen som fungerar inte funnes till längre. Familjen där man arbetar hederligt, där man håller av varandra och där barnen uppfostras till solidaritet och respekt för nästan ignoreras till stor del. Det finns så oändligt många bra människor och så stor generositet, alla dessa människor hör till majoriteten, men för pressen finns dom knappast till.

Denna sista kritik mot pressen gäller nog inte bara här i Italien. Läser vi dagstidningarna från världen är det brottet som framhävs, nyheten som säljer. Så låt oss minnas att förutom allt våld som beskrivs så finns det även en annan verklighet bakom som ger hopp för vår framtid.