Syster Birgitta av Treenigheten talar om den Heliga Teresa av Jesusbarnet, 10 år efter det att kyrkan förkunnade henne kyrkolärare

Lyssna till vår intervjuv med syster Birgitta av Treenigheten, priorinna på Karmelitklostret i Glumslöv i Skåne.


Idag under audiensen på Petersplatsen visades den Heliga Teresa av Jesusbarnets reliker. Relikerna är på "vallfärd" till Rom från Lisieux i samband med att man firar Teresas 10-årsjubileum sim kyrkolärare. Samtidigt firar man hennes berömda möte med påven Leone XIII för 120 år sedan, och 80-års jubileumet sedan hon förklarades som missionärernas skyddshelgon, 1927, tillsammans med den Helige Franciscus Xavier. Detta var två år efter det att påven Pius XI hade helgonförklarat henne, 1925. Sedan 1944 är hon även Frankrikes skyddshelgon, tillsammans med Jean d Arc.

Den 19 oktober 1997, på missionens världsdag det året, förkunnade påven Johannes Paulus II Teresa kyrkolärare. 80000 personer kom till Rom vid det tillfället, för att delta på denna stora dag. Hon är en av kyrkans tre kvinnliga kyrkolärare, och av kyrkans 33 kyrkolärare, är hon den yngsta. De andra två kvinnorna är den heliga Katarina av Siena och den heliga Teresa av Avila. Dessa två förkunnades kyrkolärare av påven Paulus VI år 1970.

Teresa dog mycket ung, 25 år gammal. Under sitt korta liv (1873-1897) var hon karmelitnunna i klostret i Lisieux. Hon hade aldrig läst vid ett universitet. Att utnämna henne till kyrklärare var att ge henne en ära somm ingen akademisk titel kan uppnå. "Idag sker något oväntat och överraskande", sa Johannes Paulus II under sin predikan vid det tillfället. När kyrkan beslutar om vilka som ska bli kyrkolärare, ser man till den prediko-tjänst personen i fråga har utfört i kyrkan, liksom till den teologiska lära och doktrin de utvecklat, och på det viset skänkt nytt ljus till Sanningen, och trons mysterium.

I kyrkolärarna måste man se ett djupt samförstånd med Kristi mysterium. Denna djupa andliga intelligens, finns inte bara hos dem som har låtit sina studier berikas med mycket begrundande, eller de som har fått en karismatisk gåva, utan främst hos dem som låter sig vägledas av de Helige Anden. Mysterierna är alltid större än vår förmåga att förstå dem. I helgonen kan man se att det är Gud som talar genom dem. Det är därför som de, som förkunnas kyrkolärare, alltid väljs bland helgonen.

Fastän den Heliga Teresa av Jesusbarnet var mycket ung var hennes andliga mognad djup och modig. Det som man kan kalla toppen av hennes lära är när hon beskriver uppäckten av sin kallelse i kyrkan. Det var kärleken som gav henne nyckeln till kallelsen. Under en tid hade hon brottats med att hon önskade vara allt för Kristus. Hon ville vara missionär, korsfarare, hon ville vara apostel och dö som martyr. Sedan förstod hon plötsligt vilken hennes kallelse var. Hon skriver: Jag förstod att kyrkan är en kropp med olika lemmar. Jag förstod att kyrkan har ett hjärta och att det brinner kärlek i detta hjärta. Jag förstod att det bara är denna kärlek, som får kyrkans lemmar att agera, och att om kärleken skulle slockna, skulle ingen längre evangelisera, ingen längre vara beredd att dö för sin tro". Äntligen hade Teresa funnit sin kallelse. Hon skulle vara kärleken. Kärleken som förenar alla kallelser.

Teresa inte bara förstod och uttryckte kärlekens djupa mysterium, hon gjorde denna doktrin konkret i sitt liv. På det sättet är hon en alltid levande och ung modell för dem som vill ge livet dess djupaste mening. Hennes "lilla väg" avväpnar i sin enkelhet vår rationella, praktiska och materialistiska värld. På den vägen upplyser hon effektivt dem som hungrar efter Sanning och Kärlek.

Detta var något av påven Johannes aulus ord i samband med att den heliga Teresa av Jesusbarnet förkunnades till kyrkolärare för 10 år sedan. Vill man läsa mer om den Heliga Teresas liv och andlighet kan man läsa hennes Självbiografiska Skrifter.