Shane Claibornes bok "Den oemotståndliga revolutionen"

SHANE CLAIBORNE har nyligen kommit ut med sin första bok, ”Den Oemotståndliga Revolutionen.” Han föddes som metodist i östra Tennessee i bibelbältets Amerika, och han skriver: ”Jag fick en sjukdom som är vanlig bland västerländska kristna. Jag kallar den andlig bulimi. Jag hade frossat i det kristna industrikomplexets samtliga produkter men höll andligt sett på att svälta ihjäl. Jag var präglad av en övergödd men undernärd andlighet, kvävd av kristendomen men törstig efter Gud.”
Han ville se kristendomen i verkliga livet och hans andliga resa ledde honom till att arbeta tillsammans med Moder Teresa bland leprasjuka i Calcutta. Om och om igen viskade de döende och leprasjuka det mystiska ordet ”namaste” i örat på honom, som betyder: ”Jag ärar den Heliga som bor i dig.” Caiborne skriver: ”Jag visste att jag kunde se Gud i deras ögon. Var det möjligt att jag höll på att bli en kristen, att de i mina ögon kunde fånga en skymt av min Älskares avbild?”
Mycket av det han skriver om Moder Teresa i denna bok är värdfullt, till exempel skriver han: ”Jag hade farit till Calcutta på spaning efter kristendomen och hoppats hitta en gammal nunna som trodde att Jesus menade vad han sa. Och jag hade hittat kristendomen men den var inte bara Moder Teresas. I Calcutta kallades hon inte helgonet Moder Teresa, utan bara Mamma.” Efter att Moder Teresa avlidit blev Shane Claiborne intervjuad av en reporter som frågade honom om Moder Teresas ande skulle leva vidare och han svarade: ”Ärligt talat dog Moder Teresa för länge sedan, när hon gav sitt liv till Jesus, den glädje och kärlek och det medlidande som har en sån dragningskraft i världen är bara Jesus, och det är något evigt.”
Claiborne hittade senare sitt eget Calcutta hemma i USA. Han blev en av grundarna till The Simple Way, en kristen kommunitet som lever tillsammans med hemlösa i ett av de fattigaste områden i norra Philadelphia. Han skriver: ”Jag hade kommit fram till att den stora tragedin i kyrkan inte är att rika kristna inte bryr sig om de fattiga, utan att rika inte känner de fattiga.”
Även sveket utgör en del av evangeliet, som upprepade gånger visar att lärjungarna inte fattade något av vad deras mästare menat. Men trots detta anförtrodde han dem sina uppgifter och det är detta som verkar inspirera Claiborne och som ger hans bok lite av det oemotståndliga.