Paulus VI:s budskap till ungdomen skrivet vid andra vatikankonciliets slutskede
Nu i dagarna, mellan den 12 och den 15 augusti pågår en europeisk ungdomsvallfärd
i Österrike till Mariahelgedomen Mariazell, som grundades för 850 år sedan. Vallfärden
är en förberedelse inför påvens nalkande resa till Österrike den 7-9 september. Ett
ytterligare ungdomsmöte är i antågande den 1-2 septembern då påven möter de italienska
ungdomarna i Loreto. Dessa möten är alla etapper inför det stora kommande ungdomsmötet
i Sydney 2008.
Påven uttryckte i sitt senaste budskap till ungdomarna sin tilltro
att den Helige Anden idag vill att de unga ska hitta ett sätt att förmedla det Glada
budskapet till sina jämnåriga, då de vuxna ofta har svårt att närma sig ungdomar på
ett förståeligt och övertyande sätt. Ni känner till era kamraters ideal, deras språk
och även det som sårar dem,samtidigt känner ni till deras förväntningar och dragning
till det goda och rätta, skrev påven. I dagens ungdom finns ofta oro, tröstlöshet,
likgiltighet. Världen är hotfull och våldsam, och världens budskap är ofta att det
enda sättet att överleva är att vara egoistisk och tänka på endast på sig själv. I
dagens samhälle finns det en tendens att skjuta de avgörande valen framför sig. Kyrkan
vill stödja ungdomarna utan att döma dem, samtidigt som den vill egga ungdomarna till
att utmana sig själva och inte fastna det de redan är, säger Domenico Pompili, vid
sociala kommunikationerna. Vår erfarenhet av tron är kapaciteten att lämna en situation
och gå vidare mot något nytt. Detta är en kapacitet som framför allt hör ungdomen
till. I samband med dessa kommande ungdomsmöten kan det vara intressant att plocka
fram ett dokument daterat den 7december 1965, som berör just kyrkan och ungdomarna.
Det är påven Paulus VI som skriver: Det är till er ungdomar i hela världen som
konciliet vill sända sitt sista budskap, därför att det är ni som tar över facklan
från era fäders händer, och därför att det är ni som kommer att leva i den tid då
världen förändras som aldrig förr. Det är ni som ska forma morgondagens samhälle,
och det är ni som räddas eller går under med det. Under fyra år, skriver Paulus
VI, har kyrkan arbetat för att lyfta fram den Levande, förevigt unga Kristus, och
nu i slutet av detta arbete, vänder sig kyrkan till er. Konciliet har tänt er ett
ljus och er framtid klarnar upp. Nu längatar kyrkan efter att se att det samhälle,
som ni ni griper er an att bygga, är ett samhälle som respekterar den mänskliga värdigheten,
friheten och de mänskliga rättigheterna. Att ni sprider de antika och ständigt unga
skatterna. Att er tro ger er klarhet. Att ni inte lockas av att falla för frestelser
som egoismens och lustarnas filosofi, för desperationens fälla och nihilismen. Att
ni kan besvara tröttheten och åldrandet genom att hålla fast vid er tro, som ger ert
liv en mening, och en övertygelse om att Gud är god och rättfärdig. Förstora era
hjärtan till världens dimension. Lyssna på era bröder och använd er unga kraftfulla
energi till att tjäna dem. Kämpa mot varje sorts egoism. Vägra att ge efter åt våldets
och hatets instinkter, som leder till krig och dess miserabla följder. Var generösa,
rena, respektfulla och ärliga. Och bygg med entusiasm en bättre värld än denna! Kyrkan
ser på er med tillit och med kärlek. Kyrkan är världens ungdom, alltid levande och
alltid på väg mot mäniskans fullkomlighet i tiden, och den kommande världens liv.
Det är kyrkan som är källan till det starka och det vackra i ungdomarna, till deras
entusiasm i det som de beger sig in i utan återvändo, deras förmåga att förnya sig
och bege sig av mot nya erövringar. Slutligen uppmanar Paulus VI: Se på kyrkan,
i henne ser ni Kristus ansikte, den sanna hjälten, ödmjuk och vis, sanningens och
kärlekens profet, de ungas kamrat. Det tidlösa som Paulus VI själv skriver om
i början av budskapet, ser vi även i hans ord, som idag är lika aktuella som då för
över 40 år sedan. Och om de ungdomar han talade till, idag är vuxna, talar han även
till de unga 2007, med samma tillit och kärlek.