Kina reagerar med

Vi talade igår om innehållet i påvens brev till de katolikerna i Kina. Regeringen i Peking reagerade med en känsla av besvär och missnöje på påvens brev, men de troende tog emot det med stor glädje. Det var förutsägbart att reaktionerna skulle variera. De officiella biskoparna som är starkt kontrollerade av statliga organ uttryckte sig med mycket varsamthet, medan de icke officiella hade möjlighet att visa sin entusiasm mer öppet.

Påvens brev, som handlade om den kinesiska kyrkans enande, och om behovet av att staten garanterar dom religionsfrihet, fick genast ett fåordigt svar från det kinesiska utrikesdepartimentet. De skrev att de hoppas att Vatikanen inte lägger fram nya hinder i den diplomatiska relationen mellan Kina och Vatikanen, och tillade att förutsättningen för att dialogen ska fortsätta är att Vatikanen inte lägger sig i landet inrikespolitik under den religiösa täckmanteln.

Reaktionerna hade kunnat vara hårdare. År 2000, då de kinesiska martyrerna kanoniserades, gick regeringen till hård motattack både före och efter kanoniseringen. De anklagade Vatikanen och förödmjukade påven personligen. De fängslade underjordiska biskopar och läxade upp de officiella. Detta svar kom alltså inte oväntat och visar att regeringen är besvärad av påvens önskningar.

Många olika katolska organisationer i Kina hade lagt in påvens brev på kinesiska på sina hemsidor, men statliga funktionärer tvingade dem att avlägsna det. Andra hemsidor blockerades och det var inte bara omöjligt att öppna brevet men hela hemsidan. Inte heller Vatikanens sida gick att öppna i Kina idag.

Nyhetsbyrån Asianews har talat med en präst i Kina som av säkerhetsskäl är anonym. Han säger att regeringens sätt att förbjuda spridningen av brevet visar bara att det påven skriver, angående bristande religionsfrihet och regeringens inflytande i religiösa angelägenheter, stämmer.

Och detta, även om Liu Bainain, talesman för den kinesiska patriotiska föreningen, Ap, hade sagt i en tidigare intervjuv, att brevet inte skulle spridas er post till de troende eftersom det skulle finnas möjlighet att hitta det på nätet. Så blev det alltså inte. Men bevet når ändå de kristna församlingarna. Det sprids för hand, via fax eller hittas på nätet på hemsidor som lyckas undkomma regeringens censur.

Det finns i Kina ett organ, det såkallade Union Front, som arbetar i skuggan av det komunistiska partiet, för att verkställa den religiösa politiken i regeringen. De samlade i samband med påvens brev alla de officiella biskopana i Kina Huairou i närheten av Peking, för att säga till dem hur de ska besvara påvens brev, och de kräver att biskoparna visar "stort lugn", som de uttryckte det.

"Vi har serverat er maotai", sa Ye Xiaowen i Union Front till biskoparna. Han fortsatte: "Och efter att ni har druckit det behöver ni inga andra utlänkska drycker." Maotai är kinas nationallikör och den anses den bästa i världen. Med de orden understök Xiaowen vikten av det kinesiska projektet med en oberoende nationell kyrka, som påven är emot eftersom det stider mot den katolska doktrinen om en universiell kyrka.

De troende är dock glada över brevet, och uppskattar att Benediktus XVI på ett så tydligt vis anklagar den patriotiska föreningen, Ap, som Mao instiftade personligen för att kontollera kyrkan. Ap är sammansatt av lekmän och oftast inte ens katoliker.