Benediktus XVI talar med den assyriska patriarken Mar Dinka IV om ekumenik och de östliga kyrkornas situation idag

Efter 13 år besökte idag den assyriska patriarken Khainanina Mar Dinka IV för tredje gången Vatikanen. Det senaste besöket var 1994 då påven Johannes Paulus II tog emot honom. I samband med de besöket skrev de båda under kungörelse som rörde Kristologi, och som ledde till ett beslut om samarbete mellan den romerk katolska kyrkan och den assyriska kyrkan. Efter det har studier angående sakramenten i de båda traditionerna lett till en ökad dialog och gemenskap.

Påven Benediktus börjde samtalet idag med att uttrycka sin glädje över denna utveckling mellan kyrkorna, eftersom den ökar möjligheten till pastoralt samarbete. Patriarken Mar Dinka IV hade redan år 1984 under sitt första möte med påven Johannes Paulus II uttryckt sin önskan om en skriftlig kungörelse att de båda traditionerna har gemensam tro i Jesus Kristus, och han deltog 1986 i Assisi under dagen för bön om världens fred.

Påven uttryckte också sitt medlidande till kyrkorna i mellanöstern som idag lider både andligen och materiellt. Framför allt i Irak där de kristna, som sedan urminnes tider varit kyrkan trogna, idag lever i en djup känsla av osäkerhet och av att vara övergivna. Som så ofta på sistonde sa påven att han lovordar, och känner stor solidaritet, med de kristna kommuniteter som stannar kvar ofta till priset av hjälteaktika uppoffringar. Måtte vi finna ett bättre sätt att stödja dem.

Efter det talade påven om ekumenik och den rikedom som kyrkan idag kan få av att den antika kyrkan från öst är så närvarande i väst pga migrationsvågor. Med full respekt för varandras doktriner och traditioner, är vi kallade att lägga tvister åt sidan, och växa i vår gemskap som bröder och systrar till Kristus. Kristus sändes som fåraherde för att samla ihop Guds utspridda barn, och hur arbetsamt det än kan te sig är det det vi måste fortsätta göra, sa påven. Då blir vår vittnesbörd starkare och vi kan tjäna våra tyngda bröder och systrar i öst på ett bättre vis. Våra troende ser på oss därifrån med hopp och förväntan i blicken. Med de orden avslutade påven sitt samtal med katolikos patriarken Mar Dinka i Rom.

Österns Assyriska Kyrka låter främmande i de flesta svenskars öron. Den assyrika kyrkan är en urgammal kyrka i Mellanöstern där kristendomen först etablerade sig. Assyrerna som idag lever i Mellanöstern, i Iran, Irak, Syrien, Libanon och Turkiet härstammar från de forntida orientaliska folkgrupperna assyrier, kaldéer och araméer, vilka sedan årtusenden var bosatta i Syrien och Mesopotamien. Sedan deras stora rike sönderfallit anpassade sig i allmänhet den assyrika befolkningen till de nya härskarnas religion, språk och kultur. Assyriska kyrkan brukar oftast kategoriseras i den ortodoxa familjen. Och det förvirrar många att Assyriska kyrkan följer den gregorianska kalendern som katoliker.
Mot slutet av det andra århundradet fanns en kristen kyrka i Edessa, vilket är våra dagars Urfa i sydöstra Turkiet. Härifrån spreds den nya läran österut in i det persiska riket. I början av 300-talet hade en kyrka organiserats i Mesopotamien under ledning av en biskop i Seleukia. Dess kristologiska uppfattning kom att ligga nära Nestorius lära som fördömts av kyrkomötet i Efesos år 431.
1964 skedde en splittring inom den assyriska kyrkan. Då övergick den assyriska kyrkan från julianska kalendern till gregorianska kalendern och kallas sedan dess även katolsk. 11 biskopar ser Mar Dinka som patriark. De övriga fem följer istället patriarken i Baghdad, Mar Addai II, som representerar det öst-syriska fornkristna arvet. Mar Dinka har arbetat hårt mot en återförening.
Den assyrika kyrkans historia är inte utan smärtor. Även så sent som år 1976 skedde en dramatisk händelse som berörde den assyriska kyrkan då patriarken Eshai Shimun XXIII mördades. Efter det tillsattes Mar Dinka som nummer 120 i ledet av katolikos-patriarker för den assyriska kyrkan.
Österländska kyrkor använder än idag det urgamla arameiska språket. De assyriska kyrkorna saknar nästintill helt utsmyckning. Det Nya Testamentet har enligt den assyriska kyrkan endast 22 böcker.Saknas gör Petri andra brev, de andra och tredje Johannes-breven, Judas brev ochJohannes uppenbarelse. I Gamla Testamentet saknas krönikeböckerna, samt Esras.
Den assyriska kyrkan har vidare sin egen nattvardssed. När brödet bakas för nattvarden syras det alltid med en bit deg från föregående nattvard. Detta sägs ha pågått kontinuerligt sedan den första nattvarden, då Johannes enligt legenden fick ett extra bröd av Jesus och sedan blandade detta med det blod och vatten som flöt ut ur dennes sida vid korsfästelsen. Den deg som då uppstod användes till nattvard, och har sedan, genom att en bit som kallas "malka" -konung- alltid sparats, förts vidare.
Man brukar säga att Österns Assyriska Katolska Kyrka var den första missionskyrkan då den svepte över hela orienten och österlandet. Under kyrkans stormaktstid hade den ca 80 miljoner anhängare och var då en av världens största. idag har kyrkan 400 000 medlemmar. 100 000 av dem lever i Irak. Både i Libanon, Syrien, Iran och så långt som i Indien har den assyriska kyrkan gamla anor.
Idag har migration lett till att kyrkan finns både i Usa, Australien och Canada. I samband med flyktingvågen 1967 föddes det en assyrisk kommunitet i Sverige, som hör till patriarken Mar Dinkas gren. 1987 blev en gamal skola i Jönköping den första assyriska kyrkolokalen i Europa.