Kyrkan talar alla språk och bemöter alla kulturer, sa påven under Pingstdagens Regina Caelibön

Pingstdagen kom till Rom med ljus och värme, precis som man läser i den antika bönen till den Helige Anden, "Kom, Guds egen andedräkt..........kom, du rena, varma fläkt. Pilgrimerna på Petersplatsen var flera tusen och påven talade till dem om den Helige Anden och om Kyrkans födelse, innan han bad årets sista Regina Caelibön.
Påven lade tonvikten under sitt Pingstbudskap, på det som karaktäriserar Kyrkan och på det som utmärker den som just Kyrka. Med Pingstens liturgi får vi återuppleva Kyrkans födelse, sa påven, och vi läser i Apostlagärningarna att femtio dagar efter påsk kom den Helige Ande över Jesu följeslagare som var samlade och enade i bön, tillsammans med Maria, Jesu moder, och med de tolv apostlarna. Kyrkan hade sin födelse med den Helige Andens ankomst. I detta enastående ögonblick hittar vi beskrivet Kyrkans väsen, och det som utmärker den. Påven fortsatte:
Kyrkan är en liksom den församling som var samlad i bön, och "enad". Man läser att "...de var ett hjärta och en själ". Kyrkan är helig, inte på grund av sina egna meriter, men tack vare den Helige Anden som ger den liv, och som styr dess blick mot Kristus, för att Kyrkan ska anpassa sig efter honom och hans kärlek. Kyrkan är katolsk, för evangeliet är destinerat till alla folk och det är därför som den Helige Anden, redan från första början, gör så att Kyrkan talar alla språk. Kyrkan är apostolisk för dess grund byggdes av apostlarna, och kyrkan bevarar troget sin lära genom den oavbrutna kedjan av efterträdande biskopar.
Förutom det är Kyrkan missionär. Sedan Pingstdagen har den Helige Anden aldrig upphört att att sprida Kyrkan på världens alla vägar, till dess yttersta gränser, och gör det till tidens slut. Och detta, sa påven, är något som vi kan vi se genom alla epoker. Det är i Apostlagärningarna som vi läser om passagen från judendomen till hedendomen, från Jerusalem till Rom. Rom betyder alltså alla folk, utöver Guds första utvalda folk.
Påven Bendiktus XVI påminde om att den första Pingsten var då Jungfru Maria befann sig med de övriga apostlarna i bön. Även idag vänder vi oss med tillit till hennes moderliga medling, så att den Helige Ande rikligt kommer ner över Kyrkan i vår tid, och fyller alla troendes hjärtan med dess kärleks eld.
Efter den påvliga välsignelsen hälsade påven på olika språk till vallfärdare som kommit till Rom från olika delar av världen. Som alltid följde långa applåder och rop som svar till påvens ord, och önskan om en god söndag upplyst av den Helige Anden.