Påven talar till ungdomarna i Brasilien

Påven Benediktus XVI mötte på torsdagskvällen brasiliens ungdomar på Pacaembu stadion. Inför cirka hundra tusen ungdomar talade påven.

Kära ungdomar. Kära vänner.
Vad kan jag göra fär att mitt liv ska ha mening? Hur ska jag leva mitt liv så att det bär frukt med sig? Hur ska jag leva det fullkomligt?

Jag säger som min företrädare Johannes Paulus II. Ni ungdomar är det tredje milleniets främsta protagonister. Det är ni som plöjer vägen i mänsklighetens nya etapp. Era liv ligger i era händer. Livet kan inte reduceras i tid och rum, hur vitt vi än sprider våra horisonter. Livet är evigt, och det berörs av våra val.
Hur ska jag välja för att det inte blir meningslöst? Endast om man känner en förpliktelse i nutid, blir det autentiska livet i framtiden en naturlig följd.

Jesus ger svar på våra frågor. Jesus är den enda som kan visa oss mening med livet här och nu, och ge det ett meningsfullt innehåll, för han är den enda som kan garantera evigt liv. I Matteusevangeliet ( 19, 16-22) läser vi om om den unge man som springer för att möta Jesus. Han frågar Jesus: "Mästare, vad ska jag göra för gott för att få det eviga livet?" Innan Jesus svarar mannen ger han oss nyckeln till svaret då han säger: "Varför frågar du mig om vad som är gott?"

Den unge mannen känner att Jesus är god och att han är en lärare. En lärare som inte lurar honom. I det att han vänder sig till Jesus med frågan, visar han honom tillit. Vi är här för att vi känner samma övertygelse. Jesus är god. Vi kanske inte alltid kan förklara denna uppfattning rationellt, men den för oss till honom, och öppnar våra hjärtan för honom. Han är en god lärare. Den som känner igen det goda, älskar läser vi i Johannes första brev. Och den som älskar känner Gud. Den unge mannen hade känt av Gud i Jesus.

Jesus lär oss att Gud är god. Att vara öppen för det goda betyder att man tar emot Gud. Jesus vill att vi ska se Gud i allt, i alla händelser, även där majoriteten ser avsaknaden av Gud. Om vi lär oss att se det goda i världen, kommer vi komma alltmer närmare Gud, och känna tacksamhet. Han fyller oss med godhet och glädje. Hans glädje är vår styrka.

För att förstå det goda behöver vi hjälp, och det är den hjälp vi kan få av Kyrkan, som lär oss och uppmanar oss att följa budorden, för det är de som leder oss till livet, och till vägen mot Gud.

Men det räcker inte att ha kunskapen om det goda. Man måste vittna med sitt liv om det goda. Budorden är inte något som är påtvingat utifrån, de förminskar inte vår frihet. Raka motsatsen. De bygger på kraftfulla imbordes sporrar som driver oss att agera i en viss riktning. Med denna kraft drivs vi frammåt i vårt personliga förverkligande. Att förverkliga sig själv genom handling är att inget annat än att vara, att vara verklig. Från vår ungdom är vi, så att säga, våra egna händers verk.

Den unge mannen i evangeliet var god. I och med att han såg att Jesus var god, visade han att även han var god. Han hade en erfarenhet av det goda, av Gud. Och alla ni ungdomar i Brasilien och Latin Amerika, har ni också upptäckt vad som är gott? Har ni upptäckt den enda vägen mot glädjen?

De år som ni lever nu är avgörande år för er framtid. De förbereder den. Morgondagen beror mycket på hur ni väljer att leva ungdomen idag. Livet är bara ett, låt det inte passera förgäves, kasta inte bort det. Lev med entusiasm, med glädje och framför allt med ansvar.

Om man ser på vår tid fylls många hjärtan av oro. Vi hör talas om rädslan som fyller dagens ungdom, och den rädslan avslöjar ett stort underskott på hopp i världen. Rädslan att dö, rädslan att inte kunna förverkliga sig just som livet ska blomma ut, rädslan att misslyckas, för att man inte har upptäckt livets mening, och rädslan för att hamna efter i världens hastiga framfart i kommunikation och händelser. Man talar om en ungdom som spårar ur.

Men när jag ser på er unga här framför mig, på er glädje och entusiasm, ser jag på er med Jesu ögon. Min blick är full av kärlek och tillit i vetskapen om att ni har funnit vägen. Ni är Kyrkans unga. Jag uppmanar er därför att känna en stor kallelse i att hjälpa alla de flackande ungdomar i världen, som är som får utan herde. Ni är ungdomens apostlar. Gå med dem så att de får uppleva er erfarenhet av tro, hopp och kärlek. Hjälp dem att känner sig älskade, värdefulla och bemötta, så att även de kan upptäcka budordens säkra väg, som leder till Gud.

Ni kan vara det nya samhällets protagonister om ni låter era val inspireras av de universiella moraliska värdena. Detta innebär inte bara ett socialt engagemang, utan även ett engagemang på de personliga planet där man måste lägga omsorg i sin andliga utveckling och i sin mänskliga bildning. Prövningarna och utmaningarna är många då man väljer att leva kristet, och det är lätt att falla när materialismen och dagens alltmer genomsyrande likgiltighet angriper.

Var fria och ansvarsfulla män och kvinnor. Gör era familjer till kärnor som sprider frid och glädje. Försvara livet från befrukningen till den naturliga döden. Er påve förväntar sig även att ni ska göra ert arbete på ett värdigt vis, så att er kompetens och er omsorg bidrar till alla medmänniskors bästa. Låt Ordets ljus upplysa alla mänskliga aktiviteter. Framför allt hoppas jag att ni ska engagera er i att göra samhället mer rättvist och broderligt. Låt er inte drivas av hat och våld. Utmärk er för er ärlighet och uppriktighet, i alla era relationer, socialt och professionellt. Om man drivs av en obegränsad ambition att uppnå rikedom och makt, leder det till personlig korrumtion. Det finns ingenting som rättfärdigar försök att uppnå politiska och ekonomiska mål genom bedrägeri och lögner.

Riktlinjen i alla val, måste vara att uppnå ordning på alla plan. Socialt, ekonomiskt och politiskt. Om man inspireras av evangeliet och kyrkans sociala doktrin kan man bygga ett rättfärdigt, förenat, solidariskt och fredligt samhälle.

Respektera äktenskapets sakrament. Om makarna inte är varandra trogna kan det omöjligt finnas sann glädje i familjen. Det är naturens lag som har instiftat äktenskapet och Kristus lyfte upp det till sakramentets värdighet. Äktenskapet är Guds gåva till männskligheten, och den ska ni vördna och värna om. Gud kallar er även till respekt under tiden före äktenskapet. Den frid och glädje ni uppnår är relaterad till er förmåga att respektera samlevnadens naturliga lag, både inom och utanför äktenskapet. Kyskheten värnar om er framtid. Människans eros vill lyfta oss mot det gudomliga, utanför oss, och just därför krävs det i det att man kan välja avhållsamhet, oskuld och helande. I få ord krävs det en uppoffringens anda i valet av något större utom oss, som är just Guds kärlek. Försök att stå emot det som driver er till ett lösaktigt, paradoxalt tomt liv, där ni tappar bort de värdefulla gåvorna som er frihet och glädje är. Den sanna kärleken söker den andres bästa, och den önskar finnas där för den andra. Det är därför den sanna kärleken alltid är trogen, oupplöslig och fruktsam.

Några av er är kallade att skänka era liv fullkomligt i Guds tjänst. Ni deltar i kyrkans mission och vittnar om världens hopp. Jag välsignar er och ber om himmelskt beskydd. Konsakrerade män och kvinnor förtjänar verkligen respekt och tacksamhet. De vittnar om kärlek till Kristus och de följer honom i intim gemenskap genom att välja att leva med samma livsstil som Jesus valde till sig själv. Jag hoppas att denna stund av nåd och öppenhet mot den Helige Anden väcker önskan i många ungas hjärtan att följa Kristus i kyskhet, fattigdom och lydnad.

I evangeliet läser vi att den unge man som sprang mot Jesus var mycket rik. Inte endast i materiell mening för ungdomen i sig är en rikedom. Att ungdomen är en rikedom som måste upptäckas och värdesättas. Jesus inbjöd den unge mannen att följa honom för att delta i frälsningen. Men i evangeliet läser vi att den unge mannen blir bedrövad då Kristus säger till honom att sälja allt, ge det till de fattiga och följa honom, och han går sin väg. Denna episod får oss att reflektera på ungdomen och på rikedomen. Varje ung människa står inför livets stora val. Ur livets kärna kommer friheten, som manifesterar sig framför allt i ansvar. Vad ska man göra med sitt liv?

Ungdomen är en rikedom för den driver oss till att upptäcka livets gåva och uppdrag. Den unge mannen gick till Jesus för att få orientering. Men inför det stora valet fann han inte modet att satsa allt, och det resulterade i hans bedrövelse. Han förstod att han saknade generositet, och att det hindrade honom från att förverkligas. Det är det som händer då våra val vacklar och blir futtiga och egoistiska. Vi blir innerst inne bedrövade.

Min vädjan till er idag är att inte slösa bort er ungdom. Fly inte ifrån den. Lev den intensivt och skänk den till de höga idealen och till den mänskliga solidariteten.
Ni ungdomar är inte bara Kyrkans framtid. Ni är Kyrkans och männsklighetens nutid. Kyrkan behöver er. Utan ungdomens ansikte tappar kyrkan sin form. Ni måste representera Jesus ansikte i Sydamerika. Kyrkan här står inför många utmaningar och alla måste vara delaktiga i mödan att leda mänskligheten mot Vägen, Sanningen och Livet. Lyssna på Gud och vittna om honom. Må han ge er fridens och glädjens välsignelse.

Kära ungdomar, Jesus vill vandra tillsammans med er så att det tredje milleniets Brasilien blir fyllt av hans ande.