Sök fred inte kärlek, är en provokation som möter läsaren hos den israeliske författaren
Amos Oz. Författaren menar med det, att vi inte bör begära för mycket, gå för långt
i våra krav. Först av allt måste människorna lära sig att leva tillsammans, innan
man talar om att älska varandra. Varje morgon när jag vaknar brukar jag gå ut
i öknen på en promenad, säger han. Det hjälper mig att få de rätta dimensionerna på
min omvärld och återfå det mänskliga perspektivet. När jag sen kommer tillbaka och
hör politikerna som säger "aldrig" och "aldrig mer", eller "alltid" och "i evighet"
känner jag hur stenarna i naturen utanför skrattar… Aamos Oz bor i Arad en
liten stad nära Israels sandöknar. Kanske har detta bidragit till att han lyckas se
på ett klart sätt på konflikten mellan Israel och Palestina.. I hans roman "En
berättelse om kärlek och mörker " möter vi en man och en kvinna som släpar sig fram
i ett slitet äktenskap tills ett dödsfall helt plötsligt skapar en förändring. Nya
känslor föds och oväntade reaktioner dyker upp. Berättelsen är förlagd till en liten
stad i öknen Negev, en stad som liknar den där Amos Oz bor. Men själv säger han
att likheten bara är ytlig Arad är bytydligt större. "Och jag vill aldrig överföra
verkliga modeller till mitt författarskap. Det skulle medföra svåra komplikationer.
Jag känner många här där jag bor nu. En person som bor nära mig berättade en dag
att varje gång han går förbi mitt hus så kammar han sig . I fall jag skulle komma
på tanken att skildra honom i en bok, vill han se hyfsad ut… Amos Oz talar
ofta om relationen mellan man och kvinna. Kan den liknas vid relationen mellan två
stater som Israel och Palestina? Det vill han dock inte medge. Visserligen är det
nödvändigt att få fram en kompromiss i förhållandet mellan man och kvinna och samma
sak gäller för att Israel och Palestina ska kunna leva fredligt tillsammans. Om man
inte accepterar en kompromiss är det slut på varje slags dialog. Och kvinnan i boken
säger "Att glömma för att förlåta är en omöjlig kliche´." Här anser författaren
att kompromissen inte nödvändigtvis måste innebära att man förlåter eller vänder andra
kinden till. En kompromiss betyder att mötas på halva vägen. Jag tror inte man behöver
förlåta varandra , utan var och en kan behålla sina övertygelser och meningar. Annars
kräver man för mycket. Idealisterna binder ihop fred , kärlek och förlåtelse och det
tror jag är att gå för långt. Det slutar med att man till sist inte kan enas om någonting.
Vi ska inte fordra att motparterna älskar varandra utan vara realistiska och börja
med att begära att de lär sig att leva tillsammans. Att de slutar att slå ihjäl varandra
och att de inte längre gör varandra illa. Många idealister anser att en kompromiss
är något fegt och nästan ohederligt.. För mig är det i stället fanatism när man vägrar
att gå med på en kompromiss.Och jag kan tala om kompromisser med stor erfarenhet för
jag har varit gift med samma kvinna i 47 år… Jag har ofta skrivit om kvinnor
och jag har försökt att sätta mig in i kvinnans sätt att tänka. Att man och kvinna
tänker sig in i varandras roller hjälper oss säkert att leva bättre. Jag tror
att majoriteten av både Israels och Palestinas befolkning väntar på fred och har accepterat
tanken på att det blir två stater.. När dessa till sist blivit en verklighet kommer
förmodligen ingen att ställa till med stor fest och inte heller kommer man att se
det hela som en rätt lösning, men man inser nog ändå till sist att man kommit fram
till den enda möjliga utvägen. Vad är det nu som fattas för oss? Jo ledare som
är starka och modiga och som kan få igång denna vandring mot freden. Det sade författaren
och Nobelpristagaren Amos Oz från Israel .