President Putin på besök i Vatikanen

Inför President Putins besök i Vatikanen i går eftermiddag hade det spekulerats en hel del, om presidenten skulle inbjuda Påven Benediktus XVI till Ryssland eller inte. Men det blev inte någon inbjudan denna gång heller. Besöket ägde emellertid rum med en hjärtlig atmosfär som visar det goda förhållande som existerar mellan Heliga Stolen och Ryska federationen,samt den ömsesidiga viljan att vidareutveckla förbindelserna även med kulturella initiativ.
I besöket deltog Vatikanens statssekreterare , Kardinal Tarcisio Bertone, Vatikanens utrikesminister Dominique Mamberti, ryska utrikesministern Sergei Lavrov och andra deltagare i President Putins delegation.
Man diskuterade även några bilaterala frågor av gemensamt intresse som berörde banden mellan katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan och man analyserade aktuella, internationella problem, speciellt konflikten i Mellanöstern. Man glömde inte heller att diskutera problemen som berör extremism och intolerans och som utgör allvarliga hot mot en rätt samlevnad mellan länderna, varvid man underströk nödvändigheten av att bevara freden och priviligiera fredliga förhandlingar i konflikterna.
Bakom den kvistiga frågan om när ett påvebesök i Ryssland kan bli aktuellt, döljer sig många olika skäl till ett uppskov och vi ska se lite närmare på några av dem.
President Putin har träffat Påven Wojtyla två gånger, år 2000 och år 2003 och han förnyade dessa gånger inte de inbjudningar som de förra ryska presidenterna Michail Gorbaciov och Boris Eltsin hade kommit med. Att därför inbjuda Benedictus XVI nu skulle innebära att han motsade sig själv. Här spelar sympatin för den ene eller andre påven ingen roll.
Ett annat skäl som vägde emot en inbjudan var att Putin just nu har alltför många järn i elden för att öppna en ny front. Den långa vägen för att återuppnå värdighet och inflytande för Ryssland går framåt, men under stora uppoffringar.
Förhållandet till USA har under senaste tiden blivit alltmer spänt och problemen med Tjetjenien har fortsatt att bekymra presidenten. Vi kan bara märka hur rapporten nyligen från Europarådets kommissarie för de mänskliga rättigheterna talade om tortyr och misshandel av fångar , något som pekar mot större begränsning av de civila rättigheterna i Ryssland och som kan öka Europas avstånd till ryska regeringen.
Samtidigt spelar Ryssland en inte liten roll på energins område.. Kriser som de som berörde Ukarina och Vitryssland förra året står som politiska och ekonomiska hot mot Europa. Men den inre stabiliteten är samtidigt viktig för Ryssland. Och för denna står ortodoxa kyrkan både som en symbol och en säkerhet.
Läget mellan katolska och ortodoxa kyrkan har förändrats mycket på senaste tiden. När Benedictus XVI fortfarande var kardinal Ratzinger var han en av ortodoxa kyrkan mycket uppskattad teolog och denna uppskattning har fortsatt och övergått i ett förhållande till ortodoxa kyrkan utan större konflikter och med kontakter som idag är mindre formella än tidigare. Men ett Påvebesök i Ryssland skulle nog väcka alltför stort uppseende med de enorma folkmassor som då skulle samlas. Vi bör minnas att en lag om religionsfrihet infördes år 2000 , medan Putin var premiärminister. Den priviligierar de traditionella religionerna, bland vilka man dock uteslutit katolska kyrkan. Putin står nästa år inför omval och förmodligen ville han därför inte komplicera läget för sig med ett påvebesök.