Fredsprocessen i Mellanöstern behöver en ny giv, såger fader Samir Khalil Samir från Bejrut

I Mellanöstern har fredsdialogen mellan Palestina och Israel stannat upp och världssamfundet tycks inte kunna bidraga med någon lösning, trots sextio år av möten och försök till dialog. Det innebär en svår situation för alla kristna i Mellanöstern med osäker framtid utan livsperspektiv och rättvisa.. Detta gäller speciellt ungdomen, som när de kan, lämnar området. Fader Samir Khalil Samil, som är jesuit och professor i orientalisk teologi vid universitett Saint Joseph i Bejrut samtidigt som han är docent vid påvliga orientaliska institutet i Rom, säger följande i en interju med Vatikanradion:
-Var och en av parterna i Heliga Landet har sina egna projekt rörande freden. Men båda har motsatta teorier beträffande innehållet. Israel ockuperar en stor del av Palestina och vill även erkänna Palestina, men i verkligheten innebär deras ockupation att de inte gör det. Palestinierna å andra sidana har blivit alltmer radikala och fortsätter med attentat och terrorism., för att de inte vill erkänna Israel med dess gränser som dock är internationellt erkända.. Det föreligger sålunda en situation där ingen av parterna erkänner den andra och som slutar i våld och utan resultat för dialogen. Hatet ökar istället i människornas hjärtan på båda sidor. Nu gäller det att vända upp och ner på allt detta genom att föreslå en lösning som grundar sig enbart på social rätt. Man måste erkänna dessa principer och sedan tillsammans arbeta för att förverkliga dem, även om det kan komma att ta 20 års tid. Men allt detta måste ske under internationell kontroll som erkänns från båda parterna.
I Libanon är situationen blockerad p.g. av inre motiv men även för att påverkningar från Syrien och Iran stött till som inte tillåtit ett fritt, inre val. Men läget är även blockerat efter det senaste kriget mellan Libanon och Israel som i verkligheten inte var ett krig mellan dessa stater utan mellan Hitzbollah och Israel, där Hizbollah dök upp och visade sig som en segerhjälte, som lyckades hålla sig uppe trots alla uppoffringar från Libanons sida medan den legala makten i landet stod maktlös och visade att ingenting hänt.
De kristna i Heliga Landet har drabbats hårt av den svåra situationen för de är en minoritet som enligt sin definition är svag i sig själv. Till det kommer påtryckningar utifrån. I Heliga landet har den kristne inte någon makt att besluta, utan är helt beroende av muslimer och isreler och har därmed blivit passiva. I Libanon är människorna istället besvikna och misströstar. Många försöker därför lämna landet. Och säger: Dett är inte längre vårt Libanon och vi vill inte låta våra barn leva och växa upp i en situation som bara försämras.” Därför ökar utvandringen starkt i Libanon just nu..
Fundamentalismen utbreder sig numera även utanför Heliga landet för den har blivit en massrörelse som berör en miljard och 300 miljoner muslimer i världen, Den utgår från Saudiarabien, går mot Egypten och mot hela sjuttiotalets arabiska värld för att sedan breda ut sig i Afrika och Asien och i muslimska länder som Indonesien, som hittills har betraktats som ett liberalt land. På nittiotalet har den fortsatt genom Europa med ett stort projekt som man på alla sätt försöker förverkliga genom olika medel, ekonomiska , politiska , juridiska och kulturella. I Europa utnyttjar man t.ex svagheten i den västerländska tanken , relativismen men även positiva sidor hos Västerlandet där vi talar för ett öppet samhälle. Därför svarar fundamentalismens representanter : "Vi är överens , här är vi.”