Rosenkransbönen, missionsdagen, dialog och miljö i Benediktus XVI:s tankar under söndagens
Angelusbön
Vid söndagens Angelusbön var borggården vid Påvens sommarresidens i Castel Gandolfo
helt fylld av pilgrimer och turister som ville se och höra Påven. Vädret var strålande
och det var Påvens sista angelusbön häruppe före inflyttningen till Vatikanen inför
vintersäsongen.
-I dag , den första oktober tänkte jag stanna upp inför
två aspekter inom kyrkan som hör till denna månad, och det är rosenkransbönen och
kyrkans uppgift inom missionen, sa Benediktus XVI. Nästa lördag d. 7 oktober kommer
vi att fira Jungfru Maria och rosenkransen och för varje år ber oss jungfru Maria
att återupptäcka skönheten i denna bön, så enkel och så djup. Även vår förre påve,
Johannes Paulus II, var en rosenkransens apostel. Vi minns honom när han med rosenkransen
mellan fingrarna böjde knä, medan han mediterade över Kristus. Det var på samma
sätt som han bad oss göra i sitt apostoliska brev , Rosarium virginis Mariae. Rosenkransbönen
är en kontemplativ bön där Kristus står i centrum och som inte bör skiljas från
meditationen över den heliga skriften. Det är den kristnes bön när han går famåt på
trons pilgrimsfärd för att följa Kristus och där Maria går först. Jag skulle vilja
be er alla, bröder och systrar, att be rosenkransbönen i era familjer, och i församlingarna
under denna månad för Påvens böneintentioner , för kyrkans mission och för freden
i världen. Oktober är även missionsmånaden. Kyrkan är i sig själv missionär.
”Liksom fadern har sänt mig , sänder jag er” sade Jesus till apostlarna efter uppståndelsen
. Kyrkans mission är en förlängning av Kristus själv, att till alla ge Guds kärlek
med barmhärtighetens konkreta vittnesbörd och ord.. I budskapet för nästa världsdag
för missionen har jag velat presentera kärleken som missionens själ. Aposteln Paulus
, folkens apostel, skrev: Kristi kärlek lämnar mig inget val”. Må varje kristen göra
dessa ord till sina egna, i glädje över att vara kärlekens missionär på den plats
dit försynen sänt honom och med ödmjukhet och mod osjälviskt tjäna nästan med den
glada och intensiva kraft som man får just genom bönen. Missionens skyddshelgon
tillsammans med Fransiskus Xavier är den heliga Teresa av Jesusbarnet, som vi idag
vill påminna om. Det är hon som visat oss att den rätta vägen är att överlämna oss
själva åt Guds kärlek. Må hon hjälpa oss att bli trovärdiga vittnen om evangeliet
och kärleken. Heliga Maria, rosenkransens jungfru och missionens drottning, led oss
alla fram till Kristus, vår frälsare. Vi ska även höra något av Påvens ord efter
Angelusbönen. Han berättade nu att han just haft glädjen att möta Emmanuel III Delly,
babyloniernas och kaldeernas patriark, som rapporterat om den tragiska verklighet
som den kära befolkningen i Irak måste kämpa mot dag för dag i ett land där kristna
och muslimer lever tillsammans sedan 14 århundraden tillbaka, som barn av samma jord.
Jag hoppas att banden för deras broderskap inte ska försvagas och med min andliga
närhet ber jag er alla att ena er med mig och bedja till den allsmäktige Gud om fred
och samförstånd för detta så hårt drabbade land. I morgon firar vi FN:s världsdag
för miljön under temat ”Städerna, hoppets magneter.” Den snabba urbaniseringsprocessen,
en följd av den allt starkare inflyttningen till städerna, utgör ett av mänsklighetens
stora problem under det 21 århundradet som vi måste försöka lösa. Jag uppmuntrar
alla som verkar i degraderade områden att arbeta för värdiga villkor för befolkningen
,för att deras viktigaste livsvilkor må tillfredställas och att de ska få möjlighet
att förverkliga sina förhoppningar, speciellt beträffande familjen och och en fredlig
samlevnad. En speciell hälsning fick representanterna för fokolarrörelsen som
kommit från fem kontinenter samt deltagarna i sportens fest för regionen Lazio dvs
området som ligger runt omkring Rom. Sportens fest har organiserats av Lazios biskopskonferens
i San Paulus basilika. Där har 1500 handikappade ungdomar deltagit från olika europeiska
länder. Och inför nationaldagen för nedbrytandet av arkitektoniska barriärer för de
handikappade ber jag institutionerna och föreningarna inom volontärgrupperna att
fortsätta deras samarbete mot detta mål. I dag den sista söndagen på vistelsen
i Castel Gandolfo uttryckte Påven sitt tack till biskopen , borgmästaren, kyrkoherden
och alla i Castel Gandolfo för den gångna tiden och han slutade med ett hjärtligt
”Arivederci ”som nog de flesta av er lyssnare kan översätta och som betyder ”På återseende.”.