Apostlarna Petrus och Paulus firas i Peterskyrkan

Det är fest i Peterskyrkan idag och fest i hela Rom. Katolska kyrkan firar nämligen apostlarna Petrus och Paulus. Vi finner dem båda i den första kristna församlingen i Rom. Vem som blev den allra förste att föra hit det kristna budskapet vet man inte, men att församlingen verkligen fanns kan vi bl.a läsa om i aposteln Paulus brev till romarna medan denne fortfarande befann sig i Mindre Asien eller Grekland. Petrus själv kom hit från Jerusalem och Antiokia och vi räknar honom som den förste biskopen i Rom.
Petrus är den lärjunge som nog oftast förekommer i evangelierna. Han blev ledare för de tolv männen som under sina vandringar skulle sprida deras mästares budskap.
Paulus kom till Rom som fånge och under vägen hit råkade han ut för stormar och äventyr. Först hamnade han på Kreta och borde egentligen ha stannat där över vintern. Men sjökaptenen var modig och med hjälp av en hård nordostvind kom man till Malta . Där strandade dock båten och man tivngades övervintra innan man till sist nådde Rom.
Både Petrus och Paulus har lämnat många spår i Rom, de kan liknas vid kyrkans stora kolonner, och det är dessa kolonner som idag firas i Peterskyrkan.
”Du är Petrus och på denna klippa ska jag bygga min kyrka”. Vad ville Herren egentligen säga med de orden, frågar sig Påven inför alla som kommit för att fira Petrus och Paulus dag i Peterskyrkan. Vilket löfte ligger i orden och vilka uppgifter anförtror Herren Petrus? Vad vill han säga till oss och till Roms biskop, som i dag sitter på Petri stol? Och vad vill han säga till kyrkan idag?
För att förstå meningen med Kristi ord ska vi påminna om tre tillfällen i evangelierna då Herren ger Petrus den uppgift som ska bli just hans.
I Matteusevangeliets 16 kapitel, vers 18, sker detta genom olika bilder .
Det sker med klippan som blir till en grundsten i kyrkan och med nycklarna som vi alltid ser som en symbol för Petrus. Petrus löfte avläggs vid Jordans vatten vid gränsen till judarnas land och gränsen mot den okristna världen . Detta ögonblick är för Kristus en viktig vändpunkt på hans väg mot Jerusalem och här säger han öppet till Petrus och till sina lärjungar att denna vandring mot den heliga staden även skulle bli hans vandring mot korset.
Går vi sedan till Lukasevangeliet säger Kristus: Jag ska be för din tro. Denna Kristi bön är kyrkans skydd. Vi kan gömma oss under det, vi kan klamra oss fast vid det och känna oss lugna. Men orden är speciellt riktade mot Petrus själv, för hans tro och för att han ska tjäna andra. Petrus är ingen stark man, även om han verkar det. Redan i sina första prov misslyckas han.
Men Herren ser på Petrus och den blicken blir hans räddning. ”Låt oss alltid be om denna Kristi blick, säger Påven och fortsätter: Hjälp oss upp när vi faller. Tag oss i dina goda händer.”
Det tredje tillfället som gäller Petrus finner vi i Johannesevangeliet , där Herren säger till Petrus; Var en herde för mina får. Och Jesus talar åter om sin väg mot korset. ”Och i denna basilika, säger nu Påven, byggd på Petri grav, ser vi hur Herren genom korset alltid vinner. Hans makt ligger i det goda, i sanningen och i kärleken som är starkare än döden.
Efter sin predikan vände Påven sig till metropoliterna som kommit från olika länder för att mottaga det s.k. palliet av Petri efterföljare.
Vidare gav han sin hälsning till delegationen för det ekumeniska patriarkatet för dialogen mellan katoliker och ortodoxa. Och Påven uttryckte sin tacksamhet till Patriarken Bartolomeus I och till den heliga synoden för detta tecken på broderskap som visar viljan att fortsätta på vägen mot enhet. Vi delar Patriarken Atenagoras och Påven Paulus VI:s gemensamma önskan att dricka tillsammans ur samma kalk och tillsammans äta det bröd som är Herren själv.
Vi nämnde om det pallium som idag delades ut till ett antal biskopar från olika delar av världen och vi ska försöka förklara vad det är och dess innebörd. Det är ett vitt ylleband med sex kors broderade i svart siden. Det bärs av de biskopar som verkar i stora och viktiga städer och som kallas metropoliter. Banden är vävda av ullen från två lamm som välsignats på den heliga Agnes dag, d. 21 januari, och som sedan fötts upp hos Trappistmunkarna i klostret Tre Fontane här i Rom . Ullen har så förts till systrarna i S.Cecilias kloster i Trastevere som väver banden varefter de välsignas i Peterskyrkan. De har bevarats i en bronsurna i en nisch nära Petri grav under baldakinen . Palliet bärs på axeln ovanpå mässhaken , ungefär som herden bär sitt förlorade lamm och i det ligger det givetvis en stark symbol. På framsidan och baksidan hänger bandets ändar ned i två spetsar som hålls nere med en liten blytyngd.
I dag fick 27 biskopar detta pallium, bland dem nye ärkebiskopen av Karakas, Kardinal Urosa Savino, och Kardinal Crescenzio Sepe från stiftet i Neapel.. Från USA fick 11 biskopar motta palliet , från Afrika 5, från Asien 3 och från Europa 8. Av dem hör fem till Italien.
Många pilgrimer har idag kommit till Rom för firandet. En grupp på 400 hade t.ex vandrat i 40 dagar och de var ordentligt trötta när de kom fram till Petersplatsen tidigt i morse och hälsade Påven med sång och applåder.
De kom frankernas gamla pilgrimsled, som många svenskar även tillryggalagt under årens lopp. Och de har vandrat sista delen nu under natten till facklornas sken.
Utanför Peterskyrkan firade de en pilgrimernas liturgi varefter de fick mottaga pilgrimens intyg på att pilgrimsfärden nått sitt mål.
Syftet med initiativet var att ge nytt liv åt medeltidens fromma bruk, något som blivit allt vanligare i vår moderna tid , bl.a då det gäller Compostela och Jerusalem.

I Angelusbönen som följde mässan bad Påven först alla de församlade om ursäkt för att han visat sig sent i det påvliga fönstret. Mässan i Peterskyrkan hade tagit sin tid. Påven hade även gått ned till Petrus grav i Vatikangrottorna för att bedja tillsammans med de ortodoxa metropoliterna , en gest som utan tvivel stärker tanken på enhet. I sin försenade hälsning till alla turister och pilgrimer som samlats på Petersplatsen uppmuntrade Påven nu de församlade att bedja för de nya metropoliterna som idag fått sitt pallium och för de kyrkor som anförtrotts dem. Han kom även med en appell för Heliga Landet och för de personer som kidnappats där. ”Jag följer med oro det som händer och ber för att varje kidnappad person ska få komma tillbaka till sin familj. Jag vänder min appell till de ansvariga i Israel och Palestina för att de med världsamfundets generösa hjälp försöker återuppta de förhandlingar som kan försäkra den sanna fred som deras folk hoppas på.
Påven hälsade till sist Rom och alla romborna och bad dem bevara och värdesätta trons, historiens och konstens alla skatter. Med ett ”Buona Festa a tutti”, (trevlig helgdag för alla) avslutade Påven Angelusbönen .