Påven till unga ”Bestäm er för att ropa ’Hosianna’ och inte ’Korsfäst honom!’”

Påven Franciskus inledde Stilla Veckan med att fira Palmsöndagens mässa på Petersplatsen inför tiotusentals troende. Dagens liturgi inleds med processionen med palmkvistar, i åminnelse av hur Jesus red in i Jerusalem inför sin korsfästelse. Påven ledde processionen från obelisken till altaret framför Peterskyrkan, för att där fira Stilla Veckans första mässa.

Efter den långa evangelieläsningen som i tre röster återger Jesu lidande och död, sa påven i sin predikan att i dagens liturgi ”korsar glada och smärtsamma historier varandra, misslyckanden och framgångar som även präglar vårt dagliga liv som lärjungar, eftersom Passionshistorien som vi hört blottlägger alla de motsägelsefulla  känslor som tillhör oss alla, män och kvinnor av denna tid: förmögna att älska mycket ... men även att hata mycket; kapabla till tappert uppoffrande men samtidigt till att likgiltigt inte bry sig när det är mer passande; i stånd till trohet men också till att överge och förråda.”

Påven fortsatte med att påpeka att det är tydligt i hela evangeliets berättelse att Jesus väcker både glädje och irritation. Glädjeropen när Jesus rider in i Jerusalem byts ut till lika höga rop som uppmanar till att kostfästa honom.

”Glädjeropen kom från dem som återfått sin värdighet och sitt hopp av Jesus. De många förlåtna syndarnas glädje… Denna glädje ter sig obehagligt, absurd och skandalös för dem som anser sig rättfärdiga och "trogna" lagen. Hur svårt är det inte att förstå glädjen i Guds barmhärtighet, för dem som försöker rättfärdiga sig själva och vara oberoende. Hur svårt är det inte för dem som bara litar på sin egen styrka och känner sig överlägsna andra, att dela denna glädje!”

"Korsfäst honom!" Det är inte ett spontant rop utan det provoceras fram, konstruerat av förödmjukelse, förtal, och lögner: ”Ropet från dem som manipulerar verkligheten och skapar en version till egen fördel. De som inte har problem att "fälla" andra för att komma undan. De som vill stärka sin position på bekostnad av dem som inte har någon talan, som inte kan försvara sig.”

Påven Franciskus sa att de högmodiga och arroganta hade inga problem med att presentera Jesus som kriminell, och uppmana 'Korsfäst honom, korsfäst honom!'

”Detta är ropet som river upp hoppet, dödar drömmarna, som sluter hjärtat och kyler kärleken. Ropet som uppmanar till att du måste rädda dig själv, genom att bedöva solidariteten, släcka idealen, och titta bort.... Ropet som vill utrota medkänslan.

Påven ger sedan motgiftet mot alla dessa rop. ”Det bästa motgiftet”, sa han, ”är att fästa blicken på Kristi kors och att låta oss utmanas av hans sista rop. Kristus dog ropandes sin kärlek till var och en av oss: unga och gamla, heliga och syndare, att han älskar alla i alla tider. På hans kors har vi blivit räddade. När vi ser på Kristi kors låter vi våra prioriteringar, val och handlingar ifrågasättas. Vad söker vårt hjärta efter?”

Vid slutet av predikan vände sig påven till de unga och sa ”den glädje som Jesus väcker i er kan irritera andra, för det är svårt att manipulera en glad ungdom”.

”Det finns många sätt att tysta ner unga på och göra dem osynliga. Det finns många sätt att bedöva och söva dem på så att de inte hörs, så att de inte ska ifrågasätta saker. Det finns många sätt att få dem att känna sig bekväma på så att de inte involveras och deras drömmar förlorar sin kraft, och blir till platta, tråkiga fantasier”, sa påven och påminde om Jesu svar till fariséerna: "Om de tiger, kommer stenarna att ropa" (Luk 19:40).

Kära ungdomar, det är upp till er att bestämma er för att ropa, att välja  dagens ”Hosianna” och inte fredagens "korsfäst honom". Och det är upp till er att inte vara tysta. Om de andra är tysta, om vi äldre och ansvariga är tysta, om världen är tyst och förlorar sin glädje, frågar jag er: kommer ni ropa? Snälla bestäm innan stenarna ropar.