Brev från grekisk-katolska metropoliten i Aleppo till ungrarna

Den grekisk-katolska metropoliten i Aleppo i Syrien Jean-Clément Jeanbart sände ett brev till det ungerska folket om syriernas situation och om hjälpen som har kommit från Ungern. Här följer hela brevet i svensk översättning.

Käraste vänner!

Vid början av detta nya år vill jag tacka er för att ha stått oss nära och för ert medlidande och er vänlighet gentemot oss. Ni har varit med oss under långa och särskilt svåra stunder då vi har vi har haft behov och osäkerhet. Som ni väl vet har vårt land varit byte för terrorister som har rekryterats I alla delar av världen där fundamentalismen frodas. De fick betalt och blev sändna att förstöra vårt vackra land och eliminera så många personer som möjligt som tillbakavisade dessa inkräktare och deras beskyddare.  

Vi tackar Gud för att ha styrkt oss i vårt motstånd. IS och deras vänner har börjat dra sig tillbaka och en stor känsla av hopp fyller hjärtana hos att dem som väntar på att freden ska komma tillbaka. De vill inte längre leva i det mörker som har rått de senaste århundradena på grund av den långvariga sekteristiska dominansen. Aleppo har nyligen befriats och för oss kristna, liksom för hela stadens befolkning, börjar saker och ting ändras och vi ser fram emot en stor förbättring. Det är glädjen och trösten i detta hopp som jag vill dela med er i vänskap och tacksamhet.

Kära vänner, julfirandet detta år har varit ett tillfälle att först och främst se Guds barmhärtighet som har överöst oss med nåd! Vi tackar Honom och vi tackar alla dem som inspirerade av hans godhet kom som de vise männen och gav oss det vi behövde för att stärka vår tro och vår beslutsamhet och att styra våra fotspår! 

Under de senaste två månaderna har vi haft glädjen att se våra troendes levnadsvillkor förbättras mycket. Offentliga tjänster och kyrkans hjälp har varit flitiga för att möta deras behov.

Vi har nu rinnande vatten och el och mat har sänts liksom olja för uppvärmining. Vägar är nu öppna och administrativa tjänster har återupprättats. Säkerheten garanteras natt och dag på gator och i Aleppos utkanter så att folk kan lämna sina hem och delta i kyrkans tjänster i stort antal under julen! Många präster var där för att välkomna och tjäna dem.

Vad gäller julens firande hade vi glädjen att se Sankt George-kyrkan fylld till brädden med sina 1 200 platser! Firandet var särskilt upplyst och glatt av så många krubbor och julgranar som dekorerade hem och gator liksom stadens kyrkor. Det fanns bara en skugga I detta tröstande ljus och det var avsaknaden av så manga av våra troende som har tagit sig iväg eller förts bort till alla delar av världen, långt från deras födelseland som förr gav dem så mycket för att leva lyckligt och växa upp.

Denna utvandring som har drabbat vårt kristna samfund lämnar oss inte likgiltiga. Vi har gjort allt vi har kunnat för att hjälpa dem som har stannat kvar och uppmuntrat dem att stå emot frestelsen att åka och gav dem anledningar till att tro på en bättre morgondag, alltsammans medan vi gav dem det vi kunde för deras dagliga behov. Föreningen “Bygg för att stanna” gjorde sitt bästa för att bygga upp deras hus, öppna deras verksamhet eller sina affärer så att de har kunnat arbeta. Hundratals personer är tacksamma för att de har kunnat bo kvar i sina hem. Men så många har åkt. Kunde vi glömma bort dem med risk för att se den tvåtusenåriga kristna närvaron helt blekna bort? I detta land där kristendomen började? Eller skulle vi reagera och göra allt i vår makt för att stoppa denna dödliga blödning?

Efter en noggrann reflektion beslutade vi att starta ett projekt som kan hjälpa en återanpassning för ett visst antal av dem som har åkt. Vi har sänt ut ett meddelande: ”Aleppo väntar på er!” Detta sändes ut i februari förra året till Aleppos kristna i exil för att inbjuda dem att tänka över möjligheten att komma tillbaka till sitt hemland. Det var ett ganska konstigt och svårt beslut att ta, av alla orsaker som man kan tänka sig! Att gå emot det gängse och motsäga de icke-statliga organisationerna som försökte flytta ut människor, var inte lätt. Trots allt, med Guds hjälp, vågade vi riskera och gå vidare. Vi tror att ett positivt om än ett så litet svar från våra fördrivna troenden, kunde vara smittsamt eller åtminstone på något sätt avråda dem som tänkte åka.

Det verkar som om vårt rop var bra. Först fick vi få svar men de senaste fem månaderna har vi sett en tydlig ökning av dem som ber om hjälp för att komma tillbaka! "Aleppo väntar på er" har kunna hjälpa fler än tjugo personer genom att betala deras resekostnader och ytterligare tjugo som väntar på godkännande av den ansvariga utskottet. Under tiden sägs det i städer och landsbygd att Aleppos invånare är på väg hem! Detta är nog för att ge många en tankeställare och att hjälpa till att man kan se saker i ett annat ljus. Det är klart att detta initiativ kräver mycket pengar, men vi har ansett att målet är värt kostnaden och att de sociala konsekvenserna stort överväger kostnaderna vi måste ta! Lyckligtvis stod Herren återigen på vår sida för att välsigna vårt arbete och inspirera några vänner i Schweiz som såg vikten i detta projekt att samla krafter med oss för att anta denna stora utmaning.

Några få dagar innan jul bjöds jag till Budapest av Ungerns premiärminister herr Victor Orban. Hans varma och vänliga välkomnande och hans omtanke uppmuntrade mig och jag berättade för honom om vårt projekt. Lyckligtvis vill herr Orban också stödja oss. Han uppmuntrade mig att gå vidare och sa tydligt att projektet var meningsfullt och att han var redo att ge oss en stor hjälp! Det var den finaste present jag någonsin hade kunnat hoppas på i denna prövningens tid. Välsigne Ungerns folk tillsammans med dess premiärminister  och må de njuta av fred, rättigheter och frihet från aggressioner.

Detta är trösten som vår barmhärtiga Herre har gett oss i denna heliga tid, efter alla dessa år av lidande som har orsakat så många tårar. Vi njuter nu av firandet av denna tid bland kristna som vi älskar och som älskar oss! Vi känner av en ny vår i luften som är fylld av löften och vi är glada att se fler och fler vänner komma hit till oss för att visa deras tillgivenhet och solidaritet! Prisad vare Herren! Än en gang har Han visat oss sin ömhet I Sin närhet bland oss! Vi kan inte annat än upprepa våra förfäders ord och säga till varandra, ”Stå upp! Kristus är med oss!”, var inte rädd! Och må detta nya år, för alla er kära vänner, välsignas av Hans närvaro och fyllas av välgång och lycka.

Aleppo, 1 januari 2018  Jean-Clément Jeanbart