Påvens Angelus "Jungfru Maria är ständigt ung, för det är synden som åldrar oss"

Påven Franciskus uppmärksammade Jungfru Marias Obefläckade Avlelse genom att be Angelus på Petersplatsen som kvällen innan hade invigt den traditionella julkrubban och tänt julgranen. I sin reflektion på dagens högtid, sa påven Franciskus:

Idag begrundar vi den Obefläckade Marias skönhet. Evangeliet, som berättar om bebådelsens stund, hjälper oss att förstå vad vi firar, framför allt genom ängelns hälsning. Han adresserar Maria med ett ord som inte är lätt att översätta, som betyder "fylld av nåd", "skapad av nåd", "full av nåd" (Luk 1:28). Innan ängeln kallar henne Maria, kallar han henne ”full av nåd” och avslöjar så det nya namn som Gud har gett henne och det passar henne bättre än det namn som hon fått av sina föräldrar. Även vi kallar henne för det, varje gång vi ber Ave Maria.

Vad betyder full av nåd? Att Maria är full av Guds närvaro. Och om hon är helt bebodd av Gud, finns det ingen plats i henne för synden. Det är en extraordinär sak, för allting i världen är tyvärr smittat av ondska. Var och en av oss, som granskar sitt inre, ser mörka sidor. Även de största helgonen var syndare och alla verkligheter, även de vackraste, påverkas av ondska: alla utom Maria. Hon är den enda "gröna oasen" av mänskligheten, den enda oförorenade, skapad obefläckad för att fullt välkomna Gud, med sitt "ja", som kom in i världen och därmed började en ny historia.

Varje gång som vi kallar henne full av nåd, ger vi henne den största komplimangen, samma som Gud gav henne. En komplimang till en kvinna är att artigt säga till henne, att hon ser ung ut. När vi säger till Maria, full av nåd, säger vi i en viss mening det, även om det är på högsta nivå. För oss förblir hon alltid ung, för synden har aldrig åldrat henne. Det finns bara en sak som verkligen får oss att åldras: inte ålder, utan synd. Synden gör oss gamla, den skleroserar hjärtat. Den stänger det, gör det trögt, får det att blekna. Men Maria full av nåd är tom på synd. Därför är hon ung, "yngre än synden", hon är "den yngsta i mänskligheten" (G. Bernanos, En landsortsprästs dagbok)

Kyrkan gratulerar idag Maria genom att kalla henne vacker, Tota Pulchra. Liksom hennes ungdom inte beror på ålder, beror inte hennes skönhet på det yttre. Maria, som dagens evangelium berättar för oss, är inte känd och uppmärksammad: hon kommer från en enkel familj, ödmjuk lever hon i Nazareth, en nästan okänd by. Hon var inte berämd: även när ängeln besökte henne visste ingen det, den dagen fanns det ingen reporter där. Jungfru Maria hade inte ett bekvämt liv, med oro och rädsla: hon blev mycket förskräckt, (v. 29), säger evangeliet, och när ängeln "lämnade henne", ökade problemen (v 38)..

Men Maria fulla av nåd levde ett vackert liv. Vad var hennes hemlighet? Vi kan fånga den genom att titta på Bebådelsens scen. I många målningar är Maria avbildad sittande framför ängeln med en liten bok. Denna bok är Skriften. Så Maria var van vid att lyssna till Gud och umgås med honom. Guds Ord var hennes hemlighet: redan nära hennes hjärta, tog Ordet sedan kött i hennes livmoder. Genom att hon förblev med Gud, i dialog med honom under alla omständigheter, blev Marias liv vackert. Inte till utseendet, som inte består, utan ett hjärta fokuserat på Gud, gör livet vackert. Idag ser vi med glädje på Jungfru Maria full av nåd. Låt oss be henne hjälpa oss att hålla oss unga och säga nej till synden, och leva ett vackert liv genom att säga "ja" till Gud.