Påven firar mässa i Bogota "Enas i båten och ro ut på djupt vatten, tillsammans"

Ett land med otroliga möjligheter, så beskrev påven Franciskus Colombia på torsdagen, under den sista etappen på hans första dag i Colombia, en utomhusmässa i landets huvudstad Bogota. Den första mässan i Colombia gick under temat Fredens hantverkare i försvaret av livet. Från tidig morgonstund hade parken fyllts på trots regnet, och över en miljon personer väntade på påven när han anlände till Simon Bolovar parken, i sin påvemobil.

I sin predikan utgick påven från Lukasevangeliets berättelse om Jesu predikan vid den Galileiska sjön, för att tala till hela Colombia om hur man bygger upp en nation.

”Enligt en gammal kristen tolkning representerar galileiska havet den oändlighet där alla människor lever. Ett hav som inte bara är källa till frukten av människans arbete, men som kan mörkna och storma, som kräver hårt arbete och väcker frustrationen av att ha arbetat förgäves.”

Vi använder liknande uttryck för att definiera stora mängder”, fortsatte påven. ”Ett hav av folk. Jesus står inför ett hav av folk som har följt honom, för att de har upplevt hans medlidande inför deras mänskliga smärta och hans goda, djupa, säkra ord. Jesu ord lämnar ingen likgiltig. Hans Ord har kraften att omvandla hjärtan, ändra planer och projekt.”

Påven beskrev hur man kan hitta många av de mänskliga scenarierna som evangeliet presenterar i Colombia. ”Här finns folkhavet som längtar efter livsord, som upplyser ansträngningarna och visar på skönheten i människans existens. Colombia är ett land med en ofattbart stor fruktbarhet. Men här, liksom i andra delar av världen, finns det stora mörker som hotar och förstör livet: orättvisa och social ojämlikhet, egenintressenas korruption som egoistiskt konsumerar den gemensamma välfärden; mörkret i bristen på respekt för det mänskliga livet, som varje dag skördar oskyldiga liv; törsten att hämnas och hatet som luktar av mänskligt blod då händer skipar rättvisa på egen hand; mörkret hos dem som är okänsliga inför våldsoffrens smärta. Jesus skingrar allt detta mörker, och förintar det med sitt befäl på Petri båt: ”Ro ut på djupt vatten och lägg ut näten där.” (Luk 5: 4).”

Påven sa att vi kan drunkna i oändliga diskussioner och räkna antalet misslyckanden, och oändliga ansträngningar förgäves. ”Liksom Petrus känner vi till erfarenheten att arbeta utan resultat. Denna nation känner till denna verkligheten när den i början av sin historia på sex år hade 16 presidenter och betalade splittringen dyrt. Men liksom Petrus kan vi lita på Jesu ord. Petrus lämnar allt och följer honom, blir en ny sorts fiskare, vars uppgift är att leda sina bröder till Guds rike.”

Men uppmaningen att kasta nätet riktar sig inte bara till Simon Petrus”, sa påven och beskrev ansvaret i att kasta näten, att arbeta för att ”försvara och vårda det mänskliga livet, särskilt det mest sårbara och utsatta: i livmodern, i barndomen, ålderdomen, de med funktionshinder och socialt utslagna. Liksom petrus finns det män och kvinnor i detta folkhav i Bogota som med fritt hjärta är förmögna att älska livet, vårda, respektera och främja det.”

”Det finns ett behov av att ropa på varandra, som fiskare gör, att förenas som bröder. Bogota och Colombia är samtidigt, strand, sjö, och öppet hav. Ropa på alla så att ingen blir kvar i stormen och för iland familjernas båtar.”

”Petrus vet att han är liten, han känner sin svaghet, att han kastar sig framåt för att sen dra sig tillbaka. Vi vet det också, liksom Colombias historia vet det – en historia om våld och splittring, ett folk som inte alltid har velat ge plats i båten, och enade bemöta stormar och äventyr. Men som Jesus gjorde med Simon Petrus, uppmanar han oss att ro ut på djupt vatten och lägga näten där, att lämna våra egoism och följa honom, att överge rädslor som inte är från Gud, som förlamar oss och fördröjer det brådskande behovet av att vara fredsskapare, främjare av livet.”

””Ro ut på djupt vatten”, sa Jesus. Och lärjungarna samlades i båten. Må det vara så även för det här landet!”