Vatikanens observatorium: Internationell konferens om Big Bang

“Svarta hål, gravitationsvågor och singularitetstillstånd av rumtiden” är temat på en internationell konferens som hålls under veckan i Vatikanens observatorium, Specola Vaticana, i Castelgandolfo nära Rom. Den hålls till minne av den belgiske kosmologen  msgr. Georges Lemaître, som kallas Big Bang-teorins fader och som var chef för Påvliga vetenskapskademien 1960-1966.

Konferensen organiseras i samarbete med Italiens nationella institut för astrofysik (Inaf) och presenterades för pressen av pater Guy Consolmagno, planetolog och chef för Vatikanens observatorium och kosmologerna pater Gabriele Gionti, Alfio Bonanno och Fabio Scardigli.

Vad hände i början av Bing Bang, när en ursprunglig atom verkar ha inlett allt? Vilket är kosmos öde? Vilka är den moderna kosmologins begränsningar? Målet med konferensen är att uppmuntra till ett utbyte av information om nya vetenskapliga undersökningar i världen. Bland deltagarna ses nobelpristagaren i fysik  Gerald’t Hooft, Roger Penrose och kosmologerna George Ellis, Andrei Linde och Joe Silk.

Pater Consolmagno säger att Vatikanens observatorium grundades 1891 av påven Leo XIII för att visa världen att kyrkan stödjer god vetenskap, men för att göra det behövs det en god vetenskap. Han ser fram emot veckans konferens.

1927 publicerades den kända artikeln där msgr. Lemaître visade att galaxernas avstånd berodde på en ny kosmologi som föddes ur en av Albert Einsteins ekvationer. Han var en blygsam och ödmjuk person och publicerade inte hela sin upptäckt. Bland frågorna man nu ställer sig är vad som händer om man faller in i det svart hålet. Kosmologen Bonanno, från det astrofysiska observatoriet i Catania i södra Italien säger att ett första svar är att i svarta hålet blir rummet tid och tiden rum. Han säger att det inte är ett skämt utan att det är den matematiska lösningen på det svarta hålets inre. Frågan som ställs under konferensen är om detta nu bara är matematik eller om det är vetenskapligt.

En utmaning är hur man ska deschiffrera mörk materia som utgör omkring 30% av universums materia. En annan är att deschiffrera mörk energi som utgör 68-69% av universums totala energimassa. Detta är de väsentliga problem som dagens kosmologi försöker att lösa.  

Kosmologen Scardigli vid högskolan i Milano säger att målet med konferensen är just att föra en dialog och sammanföra dessa två teorier från 1900-talet som man talar om men som man fortfarande inte helt förstår.