Påven Franciskus som pilgrim till Fatima för 100-årminnet av uppenbarelserna

Påven Franciskus reser till Fatima mellan den 12-13 maj, för att uppmärksamma 100-årsminnet av Jungfru Marias uppenbarelse 1917 då tre herdebarn, Lucia, Francisco och Jacinta i sex månader, en gång i månaden, såg och talade med Guds Moder. Det rör sig om påven Franciskus 19:e apostoliska resa utanför Italien, och det 29:e landet han besöker. Påven Franciskus har aldrig tidigare besökt Fatima, men hans företrädare, Benedictus XVI besökte Fatima den 13 maj 2010. Den 13 maj firar kyrkan Vår Fru av Fatima, då kyrkan har erkänt uppenbarelserna 1917.

Under sitt besök kommer påven Franciskus att helgonförklara Francisco och Jacinta Marto, som saligförklarades av påven Johannes Paulus II under hans tredje besök år 2000. De tidigare två besöken var 1982 och 1991. Påvarna har alltid besökt Fatima just den 13:e maj. Påven Franciskus resa är denna gång inte ett statsbesök, utan en apostolisk pilgrimsfärd, och han kommer inte att besöka Lissabon, men presidenten deltar under hela besöket.

Resan går under titeln Pilgrim med Maria i hopp och fred. Påven kommer att hålla fyra tal under sin resa, och alla på portugisiska. Portugal har en befolkning på 11 miljoner, varav 81 % är katoliker, uppdelade på tre ärkestift och 17 stift.

Ånger, offer, gottgörelse, omvändelse och ständig bön är det Jungfru Maria ber om i Fatima. Ett tungt budskap till världens troende som de tre barnen tog på stort allvar. Hon uppmanade till att be rosenkransen varje dag, och återigen påminner hon om kraften i denna bön. I Fatima förstärks även tilliten och vördnaden till hennes Obefläckade hjärta, som hon lovar slutligen ska triumfera.

Fatimabudskapet har uppmärksammats vida spritt för de tre hemligheterna som barnen tog emot och som Lucia senare skrev ner, och särskilt den tredje hemlighetens innehåll. Hemligheterna, som består av profetior, förutser bland annat det andra världskriget och förföljelsen av kyrkan.

Uppenbarelserna ägde rum under påven Benedictus XV pontifikat. Han hade uppmanat världen att vända sig till Jungfru Maria i bön om fred, bara några dagar innan den första uppenbarelsen, den 5 maj 1917 med orden: ”denna mörka tid av hat är mer omfattande än någonsin… jag ber er att i denna hemska timme vända er med tillit till Guds Moder.” I februari 1918 bekräftade påven sin tilltro till uppenbarelsen i mötet med Portugals biskopar, som oroade sig för landet: ”Mitt hopp om kyrkans framtid i Portugal bekräftas av landets brinnande vördnad till Jungfru Maria – en sådan hängivenhet förtjänar verkligen en extraordinär hjälp från Guds Moder.”

Efter honom kom påven Pius XI som efter en noggrann studie av den kononiska undersökningen, förklarade uppenbarelserna trovärdiga i oktober 1930, och han beviljade avlat till de som vallfärdade till Fatima.

Påven Pius XII, hade blivit biskopsvigd just den 13 maj 1917, och han såg detta som ett tecken från den gudomliga Försynen. Han uppmanade ofta till att be rosenkransen ”som Vår Fru av Rosenkransen i Fatima sa”, och strax före förkunnandet av dogmen om Jungfru Marias upptagning i himlen, hade Pius XII sett ett liknande solmirakel över Vatikanen som det i Fatima i oktober 1917. Han var i ständig kontakt med den enda av de överlevande barnen, syster Lucia, och fram till sin död bevarade han den tredje hemligheten, som inte skulle öppnas före 1960, inlåst i sitt arbetsrum.

Fatimauppenbarelsen har präglats av polemik sedan 60-talet då Johannes XXIII hade de troendes förväntningar på sig att han skulle delge världen innehållet i den tredje hemligheten, vilket han av försiktighetskäl dock valde att inte göra. Inte heller Paulus VI efter honom. Innehållet i den tredje hemligheten publicerades först år 2000 under påven Johannes Paulus II:s pontifikat, och man läser bland annat om förföljelse, förödelse och om en påve som blir skjuten. Påven uppfattade det så att den profetian hade gått i uppfyllelse den 13 maj 1981 då han just på Jungfru Maria av Fatimas dag blev skjuten under en audiens på Petersplatsen. Han var övertygad om att det var Jungfru Maria som hade stoppat kulan, ”en hand sköt och en annan styrde kulan”. Kulan skänkte påven senare som tack till Maria, under det första av sina tre besök i Fatima.

Nu har det gått 100 år sedan uppenbarelserna och påven Franciskus besöker sanktuariet. Han har uppmanat de troende till att ”öka vördnaden till Jungfru Maria i vardagen, och anförtro henne allt, hon löser upp de svåraste av knutar”. Och han uppmanar särskilt till att be rosenkransen varje dag. Att Maria alltid leder oss till Jesus, sa även Benedictus XVI: ”Jungfru Maria skrämmer oss inte, utan hon leder oss till Sonen, och därmed till det essentiella”.

Budskapet i Fatima påminner om kampen i vår tid, om enhet kontra splittring, om vad som händer om man vänder Gud ryggen, om att vi med våra val kan ändra på historiens gång, att världskrig kan undvikas, om riskerna med ateism och totalitärism. Det är ett budskap som handlar om kyrkans lidande, men att det värsta lidandet inte är på orden utan i helvetet, som barnen får se, och sist men inte minst om behovet av de troendes modiga vittnesbörd, uppoffringar, omvändelse, böner och ”Bot, bot, bot!”