Påvens Regina Coeli ”Kyrkans första uppgift är att förkunna Guds förlåtelse”

På söndagen inföll påskoktaven, domenica in Albis, från den vita klädnad som de nydöpta bar under en vecka efter att ha tagit emot den under dopriten, för att visa på deras nya värdighet som Guds barn. Under Jubileumsåret 2000 beslutade påven Johannes Paulus II att hela kyrkan även ska fira den Gudomliga Barmhärtigheten den första söndagen efter påsken, och det påminde påven Franciskus om när han på söndagen klockan 12 bad Regina Coeli på Petersplatsen tillsammans med de samlade troende.

Påven Franciskus påminde om det nyligen avslutade Barmärtighetens extraordinära jubelår, och sa ”denna söndag inbjuder oss att kraftfullt ta emot den nåd som kommer från Guds barmhärtighet. Dagens evangelium berättelsen om hur den uppståndne Kristus uppenbarar sig för lärjungarna som är samlade i den övre salen (jfr Joh 20,19-31). Evangelisten Johannes skriver att Jesus, efter att ha tagit farväl till sina lärjungar sa till dem: "Som Fadern har sänt mig, så sänder jag er" och sedan andades han på dem och sade: ”Ta emot Helig Ande. Om ni förlåter någon hans synder, så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder, så är han bunden.” (v. 21-23). Detta är meningen med  barmhärtigheten i Jesu uppståndelse som syndernas förlåtelse. Den Uppståndne Kristus har gett till sin Kyrka, som första uppgift, hans egen mission, att förkunna för alla Guds förlåtelse. Detta synligt tecken på hans barmhärtighet skänker frid i hjärtat och glädjen av att vara förnyade i Herren.”

”Den gudomliga barmhärtigheten i påskens ljus ger oss insikten och gör oss medvetna om det mysterium som vi lever. Vi vet att man kommer till insikt genom lika former: sinnena, intuition, förnuft och flera andra. Man kan även nå kunskap genom att erfara barmhärtighet. Barmhärtigheten öppnar sinnets  dörr att bättre förstå Guds mysterium och vår personliga existens. Det gör du inser att våld, förbittring, hämnd inte är vägen, och att de första offren är de som bär på dessa känslor, eftersom det berövas på sin värdighet. Barmhärtigheten öppnar också dörren till hjärtat och låter dig uttrycka närhet, särskilt till dem som är ensamma och marginaliserade, eftersom den får oss att känna oss som bröder, och barn till en Fader. Barmhärtigheten hjälper oss se de som behöver tröst och att hitta rätt ord för att trösta. Barmhärtigheten värmer hjärtat och gör det känsligt för vår nästas behov, så att vi delar med oss. Barmhärtigheten driver oss till att vara rättvisans, försoningens och fredens redskap. Låt oss aldrig glömma att barmhärtigheten är nyckeln till troslivet och det konkreta sättet på vilket vi att synliggöra Jesu uppståndelse.”

Avslutningsvis sa påven Franciskus att Guds Moder Maria fostrar oss i Barmhärtighet, och hjälper oss att tro på och att leva den med glädje.