Påven inför Familjemötet "Jag drömmer om en kyrka som uppmärksammar sårade"

Påven Franciskus har skrivit ett budskap till det 9:e Världsmötet för familjer, som äger rum i Dublin i Irland mellan den 21-26 augusti i år med temat ”Familjens evangelium: en glädje för världen”. Budskapet presenterades i Vatikanen på torsdagen i Heliga Stolens pressrum av kardinal Farrell, som är prefekt för den påvliga avdelningen för lekmän, familjen och livet, vid den romerska kurian. Deltog gjorde även msgr. Diarmuid Martin, Dublins ärkebiskop. Påven skriver:

Vid slutet av det 8:e Världsmötet för familjer, som hölls i Philadelphia i september 2015 meddelade jag att nästa världsmöte med katolska familjer skulle äga rum i Dublin. Jag vill nu inleda förberedelserna för det och är glad att kunna bekräfta att det kommer att hållas den 21 till den 26 augusti 2018 med temat ” Familjens evangelium: en glädje för världen”. Min önskan är att familjerna ska fördjupa sin reflektion och sprida innehållet i den post-Synodal apostoliska förmaning Amoris Laetitia.

Man kanske frågar sig: Fortsätter evangeliet att vara en glädje för världen? Och även: fortsätter familjen att vara en goda nyhet för dagens värld?

Jag är säker på att svaret är ja! Och detta ”ja” är fast baserad på Guds plan. Guds kärlek är hans ”ja” till hela skapelsen och i hjärtat av skapelsen, människan. Det är Guds ”ja” till föreningen mellan man och kvinna, i öppenhet för livet och i dess tjänst i alla dess faser; det är Guds ”ja” och hans engagemang för en mänsklighet som ofta skadas, misshandlas och domineras av en brist på kärlek. Familjen är därför Guds kärleksfulla ”ja”. Bara om familjen utgår från kärleken kan den manifestera, sprida och regenerera Guds kärlek i världen. Utan kärlek, kan vi inte leva som Guds barn, som par, föräldrar och bröder.

Jag vill understryka hur viktigt det är för familjer att ofta fråga sig om deras liv baserar sig på kärlek, för kärlek och i kärlek. I praktiken innebär detta att offra sig själv, förlåta, inte förlora tålamodet, se på den andra med respekt. Familjelivet blir mycket bättre om vi varje dag använder oss av orden tack, förlåt och kan jag be och få. Varje dag har vi erfarenhet av vår bräcklighet och svaghet, och därför är vi alla, familjer och pastorer, i behov av förnyad ödmjukhet som ger oss önskan att formas, bildas och bilda, för att hjälpa och få hjälp, att följa, urskilja och integrera alla människor av god vilja. Jag drömmer om en kyrka som inte är självtillräcklig utan som går ut och inte går förbi se sårade människorna. En barmhärtig kyrka som förkunnar hjärtat i uppenbarelsen om Gud som kärlek, som är Barmhärtighet. Det är just denna barmhärtighet som förnyar vår kärlek. Vi vet hur mycket kristna familjer både är barmhärtighetens mottagare och vittnen, och ännu mer så efter Barmhärtighetens extraordinära Jubelår. Väldsmötet i Dublin kommer att erbjuda konkreta tecken på detta. Jag uppmanar därför alla i kyrkan till att tänka på detta i sina förberedelser inför nästa världsmöte.

I slutet av budskapet uppmanar påven prästerna och biskoparna till att tolka Amoris Laetitia så att familjernas inre pilgrimsfärd visar på ett autentiskt liv, och han tackar Dublin för att de generöst välkomnar mötets deltagare:

Må Herren belöna er redan nu med rikliga himmelska välsignelser, och den Heliga familjen från Nasaret guide, följa och välsigna ert arbete och alla familjer som deltar i Världsmötet i Dublin.